På en pressträff i Jokkmokk 2022 inför stor samisk publik berättade Jåhkågasska sameby att de skulle överklaga beslutet om Kallak till Högsta förvaltningsdomstolen. Lisa Länta (i mitten) känner stor besvikelse över att utfallet nu inte blivit som man önskat.
En avhandling från Luleå tekniska universitet visar att gruvmotståndet ökat i Sverige, likt internationell forskning. Avhandlingen analyserar totalt 16 gruvkonflikter i Sverige mellan 2010 och 2022 med en djupstudie av de föreslagna gruvorna i Kallak/Gállok och Norra Kärr.
Resultaten visar att samebyarna är en viktig aktör i gruvmotståndet i norra Sverige. Även miljörörelsen engagerar sig i konflikten, både i norra och södra Sverige.
– Att samebyarna väljer den juridiska strategin genom att fokusera på tillståndsprocessen handlar inte bara om att de har tillgång till internationell rätt. Av historiska skäl tror de inte att politikerna är mottagliga för argument om samers rättigheter och renskötsel, säger avhandlingens författare Daniel Fjellborg i ett pressmeddelande.
Avhandlingen visar att det är relativt svår för gruvmotståndarna att vinna en rättsprocess, men att det används som en politisk arena för att bilda opinion.
– Fallet Kallak/Gállok visar att det inte fungerar. I stället sker en sorts arbetsfördelning mellan aktörerna där de som inte är inbjudna till dialogen blir mer motiverade att protestera publikt, säger Daniel Fjellborg i ett pressmeddelande.