Maja Mella har arbetat med synliggörandet av minoritetslagen sedan 2008.
– Det mest påtagliga är att kulturlivet har blomstrat sedan lagens tillkomst, säger hon.
Lagen instiftades år 2000 och innefattade att samer, judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar klassades som Sveriges fem nationella minoriteter. Meänkieli, finska, jiddisch, samiska och romani chib rankades som nationella minoritetsspråk.
Minoritetsgrupper finns över hela Sverige och gemensamt för dessa är att de har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet. Den nationella minoritetstatusen har haft olika innebörder. För individen innebär det att hen själv väljer sin tillhörighet.
– Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk utgår från självidentifikationsprincipen, säger Mella.
Enligt lagen ska kommunerna som ingår i förvaltningsområdet erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av sin omvårdnad och service på sitt minoritetsspråk om personal finns, något som inte alltid följs.
– Det varierar utifrån den information vi får från förbundets lokalföreningar och vad vi erfar i vår omgivning. I en del kommuner tar man samråden på yttersta allvar medans andra kommuner inte bryr sig om minoriteter, säger Maja Mella.
Löftet om skydd till minoriteterna är något som inte alltid hålls och Europarådet har riktat kritik till Sverige för landets passiva förhållningssätt. Ett exempel är modersmålsundervisningen på meänkieli.
– Vi har tappat två skolgenerationer för att den utbildningsmodell som finns nu inte fungerar, säger hon.
Lagen innefattar en paragraf som har syftet att underlätta för minoriteter att göra anspråk på skolor och äldreomsorg. Något som varierar i praktiken, enligt Maja Mella.
Kommuner och myndigheter har en skyldighet att informera om minoriteternas rättigheter samt ge dem inflytande över frågor som berör dem, något som varierar stort från kommun till kommun.
– Det varierar utifrån den information vi får från förbundets lokalföreningar och vad vi erfar i vår omgivning. I en del kommuner tar man samråden på yttersta allvar medans andra kommuner inte bryr sig om minoriteter, säger hon.
Lagen reviderades den första januari 2019 där bland annat samrådets innebörd definierades. Något som gör det enklare för kommuner att förstå vad ett samråd är.