Det finns numer flera starka domar i ryggen för samerna. Efter att enskilda samebyar tagit strid mot svenska staten i frågor som rör rättigheter till mark och vatten, nyttjande- eller upplåtanderättigheter. Girjasdomen i sig har fått en enorm signalbetydelse. Det politiska och juridiska etablissemanget har inväntat domen. Och domens utfall kräver rejäla krafttag från statens sida. Staten måste svara upp.
– Det var många som hade väntat på den domen. Det vi ser nu från regeringens sida det är ju att den här frågan borde lösas politiskt. Det är också därför vi just nu har påbörjat förberedelserna för att tillsätta en utredning för att titta på det, säger Amanda Lind, (MP), Kultur- och demokratiminister, med samiska frågor på sitt bord.
Idag saknas politisk majoritet i riksdagen för många samepolitiska frågor. Regeringens ambition att stärka urfolkets rättigheter som ska leda till självbestämmande och större inflytande prioriteras ned i folksamlingen.
– Vi måste ju börja någonstans. Vi som regering har ett ansvar när det uppstår frågor där vi gör en bedömning att det här behöver hanteras politiskt. Vi måste ansvara för att påbörja en sådan process och ta fram ett underlag, säger Amanda Lind.
När Högsta domstolen i januari fastslog att Girjas sameby vunnit sin talan mot staten så var det inte första gången som liknande frågor prövades rättsligt i rättssveriges högsta instans. Skattefjällsmålet och Nordmalingmålet (se faktaruta) har båda fokuserat på samiska rättigheter, i grunden av den mark som finns inom renskötselområden.
Långa rättsprocesser har präglat målen och i grunden handlar tvistemålen om var samer får bedriva sin renskötsel utifrån olika förutsättningar i olika områden. Men det handlar också till stor del om hur lagtext ska tolkas. Rennäringslagen är grundbulten och avgörande. Rennäringslagen är dock inte samspelt med aktuell tid, anser Landsbygdsminister, Jennie Nilsson (S), och därför startar nu regeringen en utredning. Eller egentligen en utredning om en utredning.
– Rennäringslagstiftningen är från 1971 och behöver bland annat anpassas till dagens samhällsstruktur och till Högsta domstolens dom i Girjasmålet. Regeringens och min ambition som minister är att frågan om fiske- och småviltsjakt ska lösas politiskt och inte domstolsvägen med enskilda samebyar, säger Jennie Nilsson (S).
Sedan Högsta domstolen presenterade domen har den analyserats inom Regeringskansliet. Inledande samtal har hållits med både Sametinget, Svenska Samernas Riksförbund och Svenska jägareförbundet.
– Ytterligare dialog kommer självklart att behövas även med andra berörda intressenter och rättighetsinnehavare. Det är för tidigt att säga vilken typ av utredning det kommer att bli. Frågan är både komplex och omfattande och just nu pågår ett förberedande arbete för att tillsätta en utredning, konstaterar Jennie Nilsson.
Än går det inte att säga när en eventuell utredning kan stå klar.
– Som ansvarig minister för urfolksfrågor så följer jag ju såklart det här arbetet med förberedelserna inför utredningen. Både jag och regeringen har en ambition av att lösa den här frågan politiskt, säger Amanda Lind.
På måndag publiceras den andra delen av vår djupdykning i Girjasdomens efterspel och kampen om det samiska självbestämmandet.