"Tiden är viktig. Den gröna omställningen sker redan nu, därför viktigt att skynda på detta", säger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) om det sex månaders långa uppdraget till Trafikverket.
Infrastrukturministern hade nyheten med sig vid fredagens besök på Järnvägsforum Norr i Luleå. Regeringen har givit Trafikverket uppdraget att på sex månader beskriva statusen för de planerade åtgärderna i transportinfrastrukturen, mot bakgrund av alla pågående industrisatsningar i Norrbotten.
– Vi vill påskynda omställningen, skapa jobb och stärka tillväxten i landets norra delar. En god infrastruktur och fungerande transporter är en förutsättning för den gröna omställningen men också viktigt i det nya säkerhetspolitiska läget, säger Andreas Carlson (KD).
"Flaskhalsarna” i järnvägsinfrastrukturen, som kan förvärras i nyindustrialiseringen, ska identifieras, vilket inte minst berör Malmbanans i dag enkelspåriga sträckor Luleå-Boden och Gällivare-Kiruna.
– Detta är väl känt och beskrivet av de aktörer som nyttjar Malmbanan i dag. Dubbelspår längs de sträckorna skulle öka kapaciteten snabbt, säger ministern.
LKAB varnar för permitteringar i Malmfälten om inte satsningarna på dubbelspårig malmbana påskyndas. Hur vill du bemöta det?
– Svaret på det finns i uppdraget regeringen ger Trafikverket. Ett kort utredningsuppdrag på sex månader visar att det är brådskande nu.
Samtidigt saknas omkring 4,5 miljarder kronor för att rusta upp Malmbanan. Tillskjuter regeringen nya medel?
– Det finns i det här läget inga nya medel beslutade om detta. Det får vi återkomma till.
Men kan det bli resultatet av Trafikverkets revidering?
– Så är det alltid när revideringar görs, säger Andreas Carlson (KD).
LKAB och även H2 Green Steel kräver dubbelspår längs Malmbanan men ännu saknas 4,5 miljarder kronor i infrastrukturplanen. "Det finns i det här läget inga nya medel beslutade om detta. Det får vi återkomma till", säger infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD).
Men infrastrukturministern vill också att Trafikverket ser över förutsättningarna för medfinansiering av kommande åtgärder och huruvida förskottering går att skynda på genomförandet.
– Det sker i dialog med berörda regioner, kommuner och andra aktörer. Det finns också många företag som leder utvecklingen i den gröna omställningen nu och beskriver behoven. Även de kan vara en del av lösningen.
Ska statligt ägda LKAB gå in som medfinansiärer i upprustningen av Malmbanan?
– Det är en fråga som Trafikverket nu har att hantera i sitt uppdrag.
När Järnvägsforum Norr inleddes i Luleå i torsdags varnade LKAB för följderna om inte en upprustning av Malmbanan sker snart. "Det kan leda till att vi tvingas dra ned på produktionen och i slutändan riskerar vi permitteringar. Och får inte vi ut malm så får inte SSAB ut sitt stål", sa Niklas Johansson, kommunikationsdirektör vid LKAB.
Carlson menar även att Sverige generellt kan bli bättre på att söka EU-medel rörande infrastruktursatsningarna.
– Den gröna omställningen gynnar inte bara Sverige utan hela Europa. Därför ser EU det som relevant att bidra, även utifrån det nya säkerhetspolitiska läget där det finns medel för ökad militär mobilitet också, säger infrastrukturministern.
Trafikverkets nuvarande tolvåriga planprocesser rörande den nationella infrastrukturen ifrågasattes av flera av trafikutskottets riksdagsledamöter på plats under Järnvägsforum, som menar att detta är föråldrat.
Andreas Carlsson håller delvis med och menar att uppdraget till Trafikverket belyser att regeringen inser behovet av påskyndade processer.
– Uppdraget är ju egentligen ett avsteg från den tolvåriga planprocessen. Vi kan inte sitta och vänta på nästa planprocess när behoven är så stora nu.
"Sträckan Boden-Luleå är en flaskhals i dag och vi har länge argumenterat för att få förbättra den för att klara de industriella satsningarna och utvecklingen i norr", säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana.
Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana närvarade också på Järnvägsforum Norr, där han kommenterade myndighetens nya uppdrag och industrins krav på dubbelspår längs Malmbanan.
– Sträckan Boden-Luleå är en flaskhals i dag och vi har länge argumenterat för att få förbättra den för att klara de industriella satsningarna och utvecklingen i norr.
Men det saknas 4,5 miljarder kronor?
– Helt riktigt. Därför blir en del i uppdraget nu att se om vi kan tidigarelägga vissa investeringar, om andra platser och projekt kan ge utrymme för detta.
Ska LKAB gå in som medfinansiär?
– Det kanske de kan göra men det blir i så fall en fråga som vi ställer till dem.
Kan ni även tidigarelägga slutförandet av Norrbotniabanan?
– Den ligger i plan och vi har redan medel för att projektera den sista biten till Luleå. Men jag vill inte uttala mig mer om det nu, utan vi återkommer till detta i vår analys om sex månader, säger Roberto Maiorana.
Trafikverket ska redovisa uppdraget till landsbygds- och infrastrukturdepartementet senast den 15 september 2023.