Mindre pengar till mindre vägar

De fyra trafikverken (Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen) har till regeringen lämnat ett förslag till en ny nationell plan för transportsystemet under åren 2010-2021.
Förslaget innebär bland annat att pengarna för bärighetssatsningar på det finmaskiga vägnäten i Norrbotten och Västerbotten minskas från 4,3 till 2,4 miljarder kronor i den nya planen. Där föreslås Norrbotten få 1,7 miljarder kronor.
"En besvikelse"
Det faller inte i god jord hos länsstyrelsen i Norrbotten.
- Den stora besvikelsen är bärighetssatsningen där vi är stora förlorare, säger Bo-Erik Ekblom, kommunikationsdirektör på länsstyrelsen.
Bärighetsinsatserna kan beskrivas som ett långsiktigt underhåll av det finmaskiga vägnätet, alltså vägar som inte räknas som Europa-, riks- eller länsvägar.
Trafikanter som bor på mindre orter och inte minst skogsnäringen är beroende av att dessa vägar är framkomliga.
Där är kampen mot tjälen en viktig del.
- De finmaskiga vägarna behöver tjälsäkring. Många av vägarna från 1940-50-talet inte är byggda för laster på 60 ton. Det blir enorma förslitningar på vägarna under taskiga tider på året, säger Bo-Erik Ekblom.
Beslut nästa år
Vägverket har som en följd av minskade satsningar nyligen föreslagit en hastighetsminskning på 205 mil av det finmaskiga vägnätet i länet, vilket är ungefär hälften av dessa vägar.
De större vägarna ska kunna hållas i schack, men även där finns problem.
- Väg 99 mellan Haparanda och Karesuando är ett klassiskt exempel där vi har tagit bort beläggning och haft grussträckor för att få bort de värsta olägenheterna, säger Peder Henriksson på Vägverket.
Länsstyrelsen är också kritisk till att ett bygge av Norrbottniabanan inte finns med i den nya nationella planen.
Förslaget är just nu ute på remiss och regeringen tar beslut i början av 2010.

Mindre pengar till mindre vägar

Mindre med pengar till det finmaskiga vägnätet i länet. Det föreslår de fyra trafikverken till regeringen. Det är ingen bra idé alls, tycker länsstyrelsen.