Även om drygt 100 miljoner kronor inte räcker till nya åtgärder, så är de ändå ett välkommet tillskott i kassan, förklarar Helena Eriksson, direktör Norra Regionen på Trafikverket.
NSD har återkommande berättat om Malmbanans upprustning där Trafikverket avsatt många miljarder för att öka kapaciteten. Men arbetet med underhåll och förbättringar påverkar i sig tillgängligheten mellan Luleå och Narvik.
Snart väntas också Sveriges inträde i Nato färdigställas, med Ungern återstående att godkänna ansökan. Redan nu pågår planeringen inför inträdet och en viktig fråga för Nato är logistik och infrastruktur. Att köra tungt militärgods och militära fordon är ett mödosamt arbete.
Nyligen fick Trafikverket besked om 611 miljoner kronor från Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som ska gå till att öka militär rörlighet i landet. Fem projekt fick dela på pengarna och Malmbanan tilldelas 98 miljoner kronor.
– På övergripande nivå kan Trafikverket planera och genomföra fler åtgärder så det är ett mycket välkommet tillskott, säger Helena Eriksson, regional Norra regionen.
Pengarna innebär inte någon direkt förändring av de pågående projekten, säger Eriksson. Rent konkret så går pengarna via Riksgälden till Trafikverket i form av ett anslag och tillfaller inte Region Nords kassa specifikt.
– Pengarna är villkorade på så sätt att vi behöver upparbeta dem för att kunna få ut hela summan i slutändan.
Flera redan planerade åtgärder är relevanta för att öka den militära rörligheten, förklarar Helena Eriksson.
– En stor brist är att ungefär en tredjedel av mötesspåren inte klarar 750 meter långa tåg, vilket är normal längd för malmtåg. Bristen på långa mötesstationer innebär långa väntetider vid tågmöten.
Hon lyfter planerna på att förlänga mötesspåret i Sikträsk, en ny mötesstation i höjd med Sävastnäs och ett delspår från Sävast till Sävastklinten samt en förlängd mötesstation i Murjek samt sidospår för uppställning av vagnar och fordon.
De planerade åtgärderna som ska göras i Sävast, där bland annat spår till H2GS ska kopplas på, är av sådan karaktär att de gynnar både civil och militär rörlighet.
CEF-projektet syftar till att bygga bort just den typen av flaskhalsar. Men det finns också andra åtgärder som tjänar väl malmtåg som militära tågtransporter exempelvis ökningen av axellasten upp till maximalt 32,5 ton. Det innebär att tågen kan lasta ännu tyngre, för referens innehåller ett malmtåg vanligtvis 68 vagnar och väger runt 6800 ton.
– Ökningen av den tillåtna axellasten är en förutsättning för tunga godstransporter och som också ökar möjligheten för transporter av militärt material och trupper, säger Helena Eriksson.
Just detta att åtgärder kan nyttjas för både civil och militär trafik kallas för "dual use" (dubbelt användningsområde) och syftar till att öka rörligheten för bägge.
– Sträckan har strategisk betydelse för både försvarsändamål och civila transporter av gods och personer, där projektet bidrar till minskade väntetider vid tågmöten och kortare restider, säger Eriksson.
Flera av de redan planerade och genomförda höjningar av kapacitet på Malmbanan är av så kallad "dual use"-karaktär. Det innebär att både malmtåg och militärtransporter gynnas av exempelvis ökade möjligheter till tågmöten.
Samordningen av tågnätet i Europa är också en nyckelfaktor och Transeuropeiska transportnätet, TEN-T, har varit under uppbyggnad sedan 80-talet- Där är sedan innan Malmbanan en viktig länk mellan Finland och Norge och med Nato-inträdet blir järnvägen än viktigare.
– Projektet bidrar till ökad gränsöverskridande mobilitet i de mer perifera delarna av EU och är extra relevant utifrån ”dual use” och den nya situationen skapad av Rysslands krig mot Ukraina, säger Helena Eriksson.
Noterbart är att Finland nyttjar en annan spårbredd än Sverige och även Haparanda med Haparandabanan ( blir strategiskt viktig för omlastning.