Journalisten Ida Brännström jobbar med det trespråkiga programmet "Gränslöst" för Sveriges Radio. Konceptet är att ta upp ämnen som berör de så kallat unga vuxna i Norrbotten och samtalen ska föras på meänkieli, finska eller svenska ifall inget annat är möjligt. Ida Brännström jobbar flitigt via de sociala medierna Twitter och Instagram för att kommunicera med lyssnare och attrahera nya grupper. Och det händer med jämna mellanrum att hon skriver helt eller delvis på meänkieli på de sociala medierna. Till en bild på en hund som ligger intill en pappershög kan man tillexempel på Twitter läsa följande "Kylläsitävässyymeänkielenläksyistä. Nytotamatauon. " Översatt: = "Nog blir man trött av läxor i meänkieli. Nu tar vi en paus"
Ändrad attityd
Ida Brännström säger att något har hänt vad gäller meänkieli - både för henne personligen, men också bland attityden i offentligheten.
- Språket har blivit allt viktigare för mig och min identitet. Det ser jag hos andra också som är i min ålder, tidigare strävande man efter att vara "som alla andra", nu har man hajat att det istället är ett smart drag att vara unik, att vara annorlunda.
Hon berättar att de senaste månaderna har gensvaret på programmet Gränslöst ökat och hennes interaktion med läsare blivit större. Hon tycker sig se tendensen att fler och fler vågar skriva helt eller delvis på meänkieli i sociala forum och när hon sms:ar sina vänner på meänkieli får hon allt oftare ett svar på samma språk.
- Jag tror unga börjar vara mer mån att prata språket när tillfällighet ges, säger hon.
- Det är ju ett stort generationsglapp, våra föräldrar pratar meänkieli, men många förde inte vidare till sina barn. Nu ser vi att man måste göra något för att språket ska överleva.
Pajala ska vurma extra för språket
Pajala kommun är så kallat förvaltningskommun för meänkieli och finska. Det innebär att boende i de kommunerna har rätt att kommunicera med myndigheterna på de språken. Ringer man till kommunväxeln får man automatiska meddelanden på både finska / svenska / meänkieli. Dock är kommunens hemsida enbart på svenska.
- Vi har en ny hemsida som inte har översatts än. Men det ska komma på meänkieli också, säger Kurt Wennberg, socialdemokratisk kommunalråd.
Han berättar att kommunen också har tryckt upp en språkvalör till de anställda inom äldreomsorgen.
- Det finns enkla fraser och uttryck på meänkieli i den. De äldre i personalen pratar ju meänkieli, men inte alla yngre.
Under hösten öppnades den första flerspråkiga förskoleavdelningen Ekorren - Orava i Pajala. Här talar pedagogerna finska och meänkieli med de tretton barnen i åldrarna tre till fem år.
Satu Pääkkölä har valt att ha sin son Sam där. I familjen pratas det både finska och meänkieli. Hon säger att det är "suveränt" att sonen nu får ytterligare en bas att förstärka språket på.
- Jag har märkt på honom att han kommer hem med nya ord hem på meänkieli och på finska. Nu kan han också hålla isär språken mer, ett tag blandade han alla tre. Nu vet han med vem han ska prata finska, meänkieli och finska.
Satu Pääkkölä konstaterar att finskan och meänkieli ligger nära varandra språkmässigt. Hon är själv född i Finland, men säger att det blir naturligt att i Tornedalen använda lite mer ord på meänkieli.
Utbildning krävs
Vi hör med Birger Winsa, docent i meänkieli, om minoritetsspråket kommer att överleva. Han säger att på ett sätt är frågan absurd. Han pekar på att om man inte har juristutbildningar, så kommer juristyrket att dö ut, samma sak är det med ett språk. Meänkieli kommer att överleva, förutsatt att utbildning, kulturverksamhet och gränsöverskridande integration pågår säger han.
Dessutom, tillägger Birger Winsa, är det troligt att språket kommer att vinna ny mark i och med EU. Den mentala gränsen till Finland blir mindre och mindre. Birger Winsa tror att man kan komma att se norra Finland och norra Sverige som ett finskt/ meänkieli språkområde i framtiden, ungefär som att Sapmi idag består av norra Sverige, Finland, Norge och i vissa fall även Ryssland.