LTU har näst störst andel utländska nybörjardoktorander i Sverige, på 59 procent år 2016, enligt en färsk rapport från Universitetskanslerämbetet (UÄK). Bara Kungliga Tekniska högskolan hade en högre andel på 60 procent. Sett till hela Sverige forskar de utländska studenterna främst inom naturvetenskap och teknik, medan flest svenska studenter doktorerar inom medicin eller hälsovetenskap. Totalt i Sverige utgjorde andelen utländska nybörjare på doktorandnivå 39 procent och skillnaden är liten jämfört med föregående år. De utländska doktoranderna har minskat sedan 2012 men har de senaste två åren legat på en stadig nivå.
Martin Karlsson, ordförande för Doktorandsektionen på LTU, tror att det är just LTU:s inriktning mot teknik som gör att internationella studenter lockas dit.
– Det är ett tekniskt universitet som har en ganska applicerad forskning, nära företag. Exempelvis lockar universitetet forskare inom gruvnäringen och matematik.
Hur tror du det är att doktorera på LTU?– De flesta tycker nog att det är bra. Det är en öppen miljö och inte så hierarkiskt, säger han.
LTU har en policy om att doktorander ska vara anställda och man vill undvika att studenterna lever på stipendium för att se till så att alla har en ekonomiskt trygg miljö.
Brian Wernicke är från Tyskland och doktorerar inom byggproduktion, han valde LTU bland annat på grund av den internationella miljön.
Är det nödvändigt för ett universitet att vara internationellt för att vara bra?– Som forskningen är strukturerad så måste det vara så. Forskningen bygger på internationell samverkan för att man ska undvika att saker uppfinns tio gånger om, på olika platser. Man ska inte behöva börja från början, säger han.
När Norrbottens Media besökte LTU och pratade med doktorander sades det att den internationella miljön är viktig också i sociala sammanhang- det är lätt att lära känna människor vilket i sin tur gör att man integreras i gemenskapen. Luleå Tekniska universitet har även dubbelt så många inresande studenter, som utresande. Inresande studenter består av utbytesstudenter och så kallade free-move studenter som ordnat sin studieplats på egen hand. Free-move-studenterna är både betalande och icke-betalande. De betalande ökade i antal med 23 procent mellan 2015 och 2016 i Sverige. Enligt rapporten från UÄK kan man se att de betalande presterar bättre i studierna än de som inte betalar.