I Norrbotten finns i dag endast cirka 70 mjölkbönder kvar efter den halvering som har skett de senaste tio åren, enligt LRF:s statistik. Invägningen av mjölk minskar, liksom produktionen av nötkött, samtidigt som allt större åkerarealer växer igen.
Den negativa trenden har inte bromsats av regeringens livsmedelsstrategi från 2017, som drevs igenom av dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och som tvärtom syftade till att öka den inhemska mjölk- och köttproduktionen.
– Vi var lyckliga när beslutet togs om den nationella livsmedelstrategin av en enad politikerkår. Nu visar det sig att den bara var en pappersprodukt, säger Jenny Karlsson, ordförande för LRF Norrbotten.
Besvikelsen blev inte mindre när regeringen i december 2018 presenterade den fortsatta handlingsplanen för livsmedelsstrategin, som en del i Januariavtalets "bondepaket".
Satsningarna på 122 miljoner kronor årligen till och med 2025, ytterligare 114 miljoner kronor under 2020, är långtifrån tillräckliga, menar Jenny Karlsson.
– I praktiken innebär det en halvering av de anslag som först utlovades. Man når inte alls fram till målen.
Framförallt saknar Jenny Karlsson konkreta satsningar i närtid, snarare än långsiktiga anslag till forskning och innovation och liknande.
– Det är inte tillräckligt med åtgärder som märks på gårdsnivå, allting är så luddigt.
Hon hade velat se mer utökad kompensation för hur dieselskatten slår mot bönderna, mer än dagens skattesubvention på 90 öre per liter.
– Kompensationen har minskat med åren. Detta slår undan fötterna för det inhemska jordbruket, gynnar importen, och då flyttar vi bara på klimatpåverkan till andra länder.
Vidare vill Jenny Karlsson se sänkta arbetsgivaravgifter och reformerade anställningsformer inom jordbruket.
– Vi bönder i norr har svårt att anställa folk på 40 timmars arbetsvecka, där behövs mycket för att förenkla anställningsreglerna.
Vad blir följden om inte regeringen och samarbetspartierna C och L satsar mer på bönderna?
– Att fler lägger ner, eller inte tar över befintliga lantbruksföretag vid naturliga avgångar. Bara i vinter är det flera mjölkföretag i länet som har avvecklats på grund av pensioneringar.
Jenny Karlsson ser med stor oro på att minskningen av antalet bönder fortsätter.
– Efter fem år kan byar vara helt igenvuxna. Det hänger ofta på en enda bonde i en by, för att inte slyn ska ta över. Glöm inte ordspråket "Man saknar inte kon förrän båset är tomt".
– Och det här är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Med bönderna försvinner blommorna, örterna, gräset och annat till nytta för fåglar och insekter.
Hur ser värstascenariot ut?
– Om det fortsätter så här, har vi snart inga bönder kvar. Det finns en smärtgräns. Vi kan inte tappa tio företag årligen, så att det till slut bara finns, säg, tio mjölkföretag kvar i länet. Om det inte finns kollegor inom tjugo mil, är det jättesvårt att vara mjölkbonde.
LRF förväntar sig nu att landsbygdsminister Jennie Nilsson (S), som tog över efter Sven-Erik Bucht, kommer med konkreta åtgärder för att lösa böndernas utmaningar och Jenny Karlsson uppmanar även Centerpartiet att agera.
– C borde ta på sig ledartröjan, sätta ner foten och visa att de verkligen är ett landsbygdsparti, säger LRF:s ordförande i Norrbotten.