– Vi har hittills funnit samsyn i flera delar av arbetet, men dessvärre har vi svårt att enas om vissa delar, exempelvis om nationella mål gällande förvaltningen, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
Han syftar då främst på skadorna som orsakas av vildsvin. Det beskrivs som en ödesfråga för LRF och därför ser man inte någon annan utväg än att fortsätta på egen hand. Men det brutna samarbetet gäller bara viltskadeplanen, enligt Borgström.
– LRF samarbetar gärna med jägarorganisationerna framöver både på nationell och regional nivå, men just denna handlingsplan är inte möjlig att nå samsyn inom.
Svenska Jägareförbundets ordförande Torbjörn Larsson säger att beskedet från LRF är olyckligt och överraskande.
– Jag uppfattade att vi gjorde framsteg i arbetet.
Jägareförbundet säger att man aldrig kan ställa sig bakom påståenden om att viltet hotar livsmedelsförsörjning och skogsnäring. Inte heller vill man frångå jaktetiken genom att till exempel fälla vildsvinssuggor med kultingar.
– Vi har förståelse för att lantbruket känner sig pressade, men måste samtidigt poängtera att det redan av jägarkåren görs omfattande insatser för att minska skadorna vildsvinen orsakar. Vi jagar mer, vi fäller fler och vi har den senaste tiden fått allt fler möjligheter och hjälpmedel att jaga vildsvinen. Dessa förändringar måste ges tid att få genomslag i förvaltningen, säger Larsson.