I veckan skrev Norrbottens Media om hur Migrationsverket, Skatteverket och Arbetsmiljöverket tillsammans med gränspolisen genomförde razzior mot två löjromsproducenter i Norrbotten. Det visade sig att flera av arbetarna saknade arbetstillstånd och företagen utreds nu för brott mot utlänningslagen och skattebrott.
Det är inte höstens enda motgång för löjfiskarna, som tvingats anpassa sig till Havs- och vattenmyndighetens kvot på max 700 ton fisk.
Efter de första åtta dagarnas fiske var fångsten den tredje största sedan man började mäta 2007.
– Det är ett av de bättre åren sett till antalet fiskedagar. Det hade varit riktigt bra om vi fått fiska på som vanligt, säger Lars Ökvist, yrkesfiskare på Junköfiskarna.
Båtarna har nämligen legat i hamnen en stor del av tiden då det är tillåtet att fiska. Yrkesfiskarna kom överens om att skjuta upp starten med en vecka och har kortat ner tiden då båtarna får vara ute. Detta för att anpassa sig till de nya reglerna.
På onsdagen nåddes kvoten och det blir inget mer fiske för i år. Då hade båtarna bara varit ute drygt halva tiden som det är tillåtet att fiska. Kvoten kom till som en kompromiss efter att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som agerar som rådgivare till myndigheten rekommenderat att ingen siklöja skulle fiskas 2019. SLU ansåg att beståndet var hotat av den växande sälpopulationen.
Lars Ökvist är besviken på myndigheterna.
– De leker med våra inkomster, säger han.
Kvoten kan komma att bli en tung ekonomisk smäll för kustfiskarna. Intäkterna från löjromen står enligt fiskarna själva för drygt 80 procent av deras årliga inkomster. Baserat på fjolårets fångst på 900 ton och en inkomst på 1 400 kronor per kilo löjrom går fiskarna miste om uppskattningsvis drygt 14 miljoner kronor. Men det förutsätter att priset förblir oförändrat. Konkurrensen från den finska billigare löjromen är hård. Mycket tyder också på att årets fångst kunnat bli betydligt större om det inte var för fångsttaket.
– Den goda fångsten tyder på att det finns väldigt mycket fisk i haven och stort bestånd. Stick i stäv med den beståndsuppskattning som SLU har gjort och som ligger till grund för deras rådgivning, säger Teija Aho, yrkesfiskare och vd på Guldhaven Pelagiska i Kalix.
Aho, som tidigare varit forskningsansvarig på SLU och numera nedlagda fiskeriverket, menar att fisket i själva verket har mycket lite påverkan på fiskbeståndet.
– I första hand är det miljön som styr. När det kommer till fiskarna som fångas för att ätas står sälen för 80 procent av konsumtionen. Men ändå är det vi som ska regleras.
Guldhaven Pelagiska är ett av företag företagen där myndigheterna genomförde en razzia och hittade illegal arbetskraft. Företaget misstänks även för skattebrott.
Siklöjefisket är hårt kontrollerat. Förutom att fiskarna själva kontrollerar och räknar fångsten dagligen görs rutinmässiga kontroller av länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt Kustbevakningen. Det går att jämföra med Finland som är det enda andra EU-land där man fiskar siklöja, delvis ur samma bestånd. Där är fisket helt oreglerat året om.
Finns det inte en risk att yrkesfiskarna fuskar i sin rapportering?– Vad skulle vi ha att tjäna på det? säger Lars Ökvist.
– Vi hade saboterat för oss själva. Ingen är mer beroende av stabila fiskebestånd än vi, säger Teija Aho.