1. När skapades ert dagvattensystem?
2. När uppdaterades det senast?
3. Hur skulle du beskriva investeringsbehovet? Om existerande, hur stort?
4. Har ni några inplanerade investeringar i systemet?
Arjeplog (Jonas Callin, enhetschef VA och renhållning)
1. Huvuddelen på -60 till -80 talet.
2. Nej, endast mindre reinvesteringar och utbyggnad har skett de senaste 15 åren.
3. Behov finns. Men det är något begränsat då dagvattennätet är ytterst begränsat.
4. Ja, inom de närmaste 5–10 åren.
Arvidsjaur (Erika Harr, gatu- och VA-chef)
1. Olika beroende på när bostadsområden är utbyggda.
2. Vissa ledningar är renoverade.
3. Det finns givetvis och det är inte bara dagvatten utan på alla typer av ledningar, även vatten och spill. Vi har inte beräknat exakt hur stort vårt investeringsbehov är, men Svenskt vatten har propagerat för detta länge, att det kommer att behövas en ökad investeringstakt i ledningsnät.
4. Ja, det har vi. Vi renoverar en gata och passar då även på att byta ut ledningarna som ligger i vägen. När det gäller dagvattnet så dimensioneras det upp då det gamla är för litet enligt dagens mått.
Boden (Helene Eriksson, kontrollingenjör på utveckling- och stödenheten)
1. Utbyggt från 1960-talet fram till i dag.
2. Sker kontinuerligt i samband med utbyte av ledningar.
3. Behovet kommer att öka framöver, dock oklart med hur mycket.
4. Framtida investeringar handlar både om ledningsförnyelse och reningsanläggningar.
Gällivare (Glenn Lund, VA-planerare)
1. Vet ej.
2. Vi håller på att jobba fram en VA-plan, utifrån framtida infrastruktur satsningar som vi gör och kommer att arbeta med i framtiden. Har vi även med insatser på dagvattnets ledningsnät.
3. Vi har inte så stort investeringsbehov av dagvattnet, utan vi försöker göra åtgärder kring utsläppspunkterna i dagsläget, eftersom vi har en Natura 2000-älv (Vassaraträsk) som det mesta av samhällets dagvatten rinner ut till. I och med samhällsomvandlingen så ser vi över lösningar med fördröjningsdammar i nya områden. Eller egen infiltration på fastigheten.
4. I år har vi gjort en utredning kring det största utsläppet från tätorten som vi har till vår Natura 2000-älv. För att förhindra och minska att skadliga ämnen rinner ut i älven. Vi har även ansökt om bidrag från LOVA som vi väntar svar på.
Haparanda (Sofia Rosendahl, VA- och gatuchef)
1. Dagvatten finns endast i centralorten och åldern är allt från 40-tal och uppåt.
2. Förstår inte frågan, det sker en kontinuitet årligen av reinvestering VA-ledningsnätet (alltså sträckor av dagvattenledningar byts ut årligen).
3. Stort.
4. Ja.
Jokkmokk (Conny Öhman, gatuchef)
1. Från 60-talet och fram till i dag.
2. Vi uppdaterar dagvattenledningar vid behov och i samband med uppdatering av vatten och avloppsledningar.
3. Det ser nog ut som övriga Sverige stort.
4. Ja.
Kalix (Helena Olsson, utredningsingenjör, avdelning för teknisk försörjning)
1. Dagvattensystemet i centralorten anlades i huvudsak under 60-talet. Senare i bostadsområden eftersom de byggts upp.
2. Ledningssträckor är utbytta vid till exempel ombyggnationer av gator, ledningsrenoveringar.
3. Vid till exempel ledningsrenoveringar, ombyggnationer av gator ses dagvattensystemet över och bytes vid behov. Under de senaste åren har investeringar gjorts när det till exempel. gäller del av Strandgatan, Köpmannagatan, Norra Parkgatan, Dalvägen.
4. Under 2021/2022 planeras utbyte av VA-ledningar i en del av ett bostadsområde längs Slingervägen, Stenbäcken.
Kiruna (Cecilia Engman, drift- och miljöingenjör Vattenteknik)
1. Dagvattensystemet är uppbyggd tillsammans med vatten och avloppsledningsnätet och det mesta är uppbyggd på 1940 till 1980-talet.
2 & 3. Vi reinvesterar cirka 20– 25 miljoner kronor per år på ledningsnät i hela kommunen varav cirka 10 miljoner kronor per år i nya Kiruna centrum (NKC). Vi bör ligga på denna nivå på reinvesteringar för ledningsnätet.
4. Vi investerar i helt nytt dagvattensystem i NKC där man tagit höjd för klimatförändringar och nya reningsmetoder med öppna diken och dammar.
Luleå (Petra Viklund, avdelningschef VA)
1. Dagvattensystemet byggdes ut i huvudsak under 60–70-talet. Innan 1950-talet nyttjades spillvattenledningar även för dagvattenavledning i Luleå.
2. I samband med reinvesteringsarbete för övriga ledningsslag (vatten, spillvatten) så uppgraderas också dagvattennätet främst med anledning av att större dimensioner krävs för att omhänderta dagens nederbördsmängder.
3. Vårt reinvesteringsbehov på ledningsnätet är bedömt till cirka 60 miljoner kronor per år för samtliga ledningsslag.
4. Årligen reinvesterar vi cirka 40 miljoner kronor per år. Utöver detta tillkommer kapacitetshöjande åtgärder och nybyggnation bland annat vårt ledningsnätsprojekt Östra länken där huvudledningsnätet (vatten, spillvatten och dagvatten) genom Luleå uppgraderas. Kostnader för detta motsvarar cirka 130–150 miljoner kronor per år. I nya områden planeras ytliga dagvattenstråk för att säkerställa en trögare avrinning och rening innan vattnet avleds till recipienten.
Pajala (Ulf Kero, teknik och service)
1. Vårt dagvattennät i centralorten skapades troligen på 60- och 70-talet.
2. Dagvattennätet byts allteftersom övrigt VA-nät byts ut, cirka 500 meter årligen.
3. Investeringsbehovet är stort och det skulle vara bra om vi hade minst 20 miljoner årligen att reparera nätet.
4. Vi har en tioårsplan att reparera ledningsnätet.
Piteå (Johan Bäcklin, vd Pireva)
1. Från 1960-talet till i dag (med största andelen från 60- till 80-talet).
2. Förnyelse, underhåll och utbyggnad sker efter behov. Vi arbetar efter en plan med förnyelsetakt om cirka 0,5 procent per år.
3. Förnyelseplanen indikerar ett behov om drygt 3 miljoner kronor per år.
4. Förnyelse planeras kontinuerligt. Nästa år planeras även investering i ett stadsnära utjämningsmagasin för dagvatten.
Överkalix (Mikael Larsson, driftchef VA)
1. 50 - 60 talet skulle jag tro.
2. Dagvattenledningar och brunnar byts ut vid behov när vi har olika gatuprojekt mm.
3. Investeringsbehovet är nog ganska stort för ledningar som är 60 - 70 år.
4. Inte i dagsläget.
Älvsbyn och Övertorneå har inte återkommit med svar på vår enkät.