Brist på lärare med behörighet är ett växande problem i Norrbotten. Enligt Skolverkets senaste statistik har tio av 14 kommuner i Norrbotten mindre än 80 procent legitimerade lärare, med behörighet i minst ett ämne. Året innan var det nio kommuner.
Även framtida pensionsavgångar spås förvärra problem.
Enbart i Luleå väntas 160 av totalt 1 500 behöriga för- och grundskolelärare gå i pension de kommande tre åren, berättar kommunens skolchef Maarit Enbuske.
Under två och ett halvt års tid har möjligheterna att kunna starta ännu en grundlärarutbildning med inriktning mot årskurserna fyra till sex på Luleå tekniska universitet, LTU, diskuterats – ett samarbetsuppdrag mellan Region Norrbotten, LTU och Norrbottens kommuner.
Utbildningen är en AIL-utbildning, vilket står för arbetsintegrerad lärarutbildning, och finns redan på flera andra lärosäten i landet. Högskolan Dalarna var först i Sverige att starta en sådan år 2017.
– Högskolan Dalarnas satsning var ett resultat av att de insåg att de aldrig kommer kunna utbilda ikapp och måste göra något konkret för att öka behörigheten hos lärarna, säger Lena Nyström, utvecklingsledare för utbildning och arbetsmarknad på Norrbottens kommuner.
Utbildningstiden är fem år, jämfört med fyra år på det reguljära programmet, och upplägget består av en teoretisk del på 75 procent, samtidigt som studenterna jobbar 50 procent i en skolverksamhet i Norrbotten.
– Oftast är det upplagt så att man har tre arbetsdagar och två dagar som är dedikerade för teoretiska studier.
Enligt Nyström kan AIL vara ett sätt att minska lärarbristen redan under studietiden eftersom studenterna jobbar 50 procent samtidigt som de pluggar.
– Även om studenterna inte är behöriga lärare så är det bättre än en helt obehörig vikarie.
Likt den nuvarande lärarutbildningen mot årskurs fyra till sex kommer AIL bedrivas på distans, där skolcheferna tillsammans med deras organisationer i respektive kommun är de som fått välja mot vilka årskurser den ska rikta sig mot.
– Skolcheferna har valt grundlärarprogrammet mot årskurs fyra till sex. Förutom ämneslärare mot högstadiet i ma och NO är det grundskollärare som i dagsläget är största bristen här i Norrbotten. Det är svårt att göra en AIL som ämneslärarutbildning och därför är det förskollärare eller grundlärare som de valde mellan.
Att studera och samtidigt kunna applicera sin teoretiska kunskap i praktisk verksamhet beskriver Nyström, som själv är utbildad lärare, som ett framgångskoncept.
– Den blir lite längre utbildningen eftersom man pluggar 75 procent, men de kommer ut och är betydligt mer redo för verksamheten när de blir examinerade, alltså när de är klara lärare.
Nu pågår förberedelser för att kunna starta utbildningen hösten 2024. Men det är ännu oklart om starten kommer bli av på grund av att högskoleförordningen måste revideras för den här typen av lärarutbildning. Ärendet har legat på utbildningsdepartement sedan våren 2021.
– Nu har det varit valår så jag tror den här frågan har hamnat längre ner i högarna. Vi hoppas nu att den ska komma upp igen, och vi har försökt stöta på genom de kontakter vi har på nationell nivå, säger Lena Nyström.