I februari lämnades Kommunutredningens slutbetänkande "Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget" in till regeringen och civilminister Lena Micko. Utredningen har syftat till att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera utmaningar om bland annat resurser eller kompetensbrist.
Länsstyrelsen i Norrbotten har yttrat sig över utredningen och säger sig dela deras syn på flera av åtgärdsförslagen men menar att de är otillräckliga för att klara Norrbottens utmaningar. Ett förslag de avstyrker är att bilda en särskild kommundelegation med uppdrag att stödja kommunerna med varje läns landshövding.
– Vi är redan regeringens förlängda arm i länet med uppdrag att främja länets utveckling. Att inrätta ytterligare en beslutsnivå skapar otydlighet för kommunerna och riskerar en ineffektiv hantering, säger landshövdingen Björn O. Nilsson på länsstyrelsens hemsida.
Han reagerar även på frågan kring befolkningsutvecklingen samt behovet av kompetensförsörjning som Nilsson anser behöver en statlig helhetssyn i större omfattning än vad som föreslås.
– I Norrbotten blir möjligheten att erbjuda likvärdig samhällsservice alltmer begränsad. Situationen är mer allvarlig än vad utredningen ger sken av. Att exempelvis minska återbetalningen av studielån för att stödja kompetensförsörjningen, som utredningen föreslår, är visserligen en bra åtgärd men har begränsad effekt. Det behövs mer genomgripande åtgärder och att staten får en än tydligare roll regionalt, säger Nilsson.
Det krävs en aktiv och statlig närvaro i hela Norrbotten om kommunerna ska klara välfärdsuppdraget, menar han. Kommunutredningens slutbetänkande tar även upp en utökad strategisk kommunal samverkan och frivilliga kommunsammanläggningar, vilket kan vara en möjlig lösning i landets mer glesbefolkade kommuner.
– Senaste reformen med kommunsammanslagningar, som ägde rum i mitten av 1970-talet, har inte bidragit till någon vändning i länets befolkningsutveckling. Om detta vore en bra lösning hade vi sett frivilliga sammanslagningar för länge sedan. Staten bör i stället ta ett samlat grepp om de frågor som kan stärka kommunernas utvecklingskapacitet när det gäller exempelvis bostadsbyggande, transportinfrastruktur, digitalisering och kompetensförsörjning, säger Nilsson.