Bakom studien står en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor på karolinska institutet Uppsala universitet och Umeå universitet. Det som analyserades var sambandet mellan inkomst och utbildning och vad som beskrivs som viktiga mått i prostatacancervården.
I Norrbotten har mellan 2000-2500 män prostatacancer. Varje månad får ca 23-25 stycken beskedet att de har prostatacancer och det avlider 3-4 stycken i månaden av sjukdomen, enligt Prostatacancerföreningen Norrsken. Resultatet visar tydligt att utbildningsnivå och inkomst påverkar såväl utredning som behandling av män med prostatacancer som nyligen diagnosticerats.
47 procent av män med misstänkt prostatacancer inom gruppen högutbildade med hög inkomst undersöktes med magnetkamera, jämfört med 35 procent bland män med lägre utbildning och inkomst. Sannolikheten ökade också att få botande behandling för allvarlig prostatacancer i gruppen högutbildade med högre inkomst, 89 procent jämför med 75 procent.
– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och huvudansvarig forskare för studien i ett pressmeddelande.
Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet i diagnostiken.
Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst, 12,5 procent, än för män med lång utbildning och högre inkomst, 8,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom vid diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnos.