Enligt majoritetens strategiska plan uppgår årets resultat enligt budget till 206 miljoner kronor för 2025, 394 miljoner för 2026 och 250 miljoner för 2027. Regionens finansiella mål om verksamhetens resultat, soliditet och självfinansieringsgrad beräknas delvis uppnås för planeringsperioden 2025-2027.
Regionen kan behöva använda RUR, resultatutjämningsreserven, om ett negativt resultat uppstår i bokslutet för 2025.
– Tyvärr, utifrån de ekonomiska aspekterna, så har vi väntat på att vi ska få tydliga signaler. Dels för det här året men vi har också en väldigt otydlig bild kring hur det kommande året kommer att se ut, sa Anders Öberg.
De ekonomiska förutsättningarna har beräknats med en befolkningsprognos som är svagt ökande under planeringsperioden utifrån dagens antal medborgare.
– I budgeten för 2025 lägger vi drygt 290 miljoner ytterligare på löner och kostnader för regionens medarbetare. Vi investerar 934 miljoner i fastigheter och material, en ökning med 280 miljoner från 2024, sa Anders Öberg.
– Vi kan konstatera att den nya majoriteten väljer att öka kostnaden för politiken, fler regionråd och en större nämnd, större kostnader samtidigt som man inte levererar särskilt många, och i vissa fall inga förbättringsåtgärder för kvalitén vad gäller vår hälso- och sjukvård, sa Linda Frohm (M).
Håkan Kero (KD) var även han kritisk till kostnadsökningar och menade att bristen på egen kompetens har orsakat högre kostnader för inhyrd personal och vård utanför länet på grund av vårdgarantin.
– Jämfört med förra mandatperiodens ledning har man ökat kostnaden för politiken med till exempel hälso- och sjukvårdsnämnd dessutom har man fler regionråd än tidigare och antalet administratörer har ökat.
Kenneth Backgård, (SJVP) beskrev den strategiska planen som svepande och allmänt hållen utan direkta fördjupningspunkter samtidigt som han gav beröm.
– Men å andra sidan så styr den genom budget och det är ett bra sätt att styra trots allt. Man ser att budgetsatsningarna ligger som styrmedel i stället för särskilda riktade fokuseringar, sa han.
Debatten hettade till i ett replikskifte mellan Johannes Sundelin (S) och Marianne Sandström (SD). Ämnet gällde satsning på den lokala kulturen.
– Vi har hört andra partier som går upp här i talarstolen och pratar om att lägga ner BD-Pop eller Filmpool Nord. Det har man all rätt att tycka men hur ska vi få människor att flytta hit om vi inte har kultur. Att till exempel få hjälp med att utveckla sina låtskrivartalanger eller att sjunga, sa Johannes Sundelin (S).
– Tror ni att folk flyttar till Norrbotten för att det är så bra att vara sjuk här, fortsatte Sundelin.
Marianne Sandström (SD), svarade med att Sverigedemokraterna vill se större satsningar på bland annat barnkultur och läsförståelse för barn, medan man riktar sig emot BD-Pop, Filmpool Nord och Konstmuseet i Norr.
– Jag undrar om Johannes själv på riktigt tror att någon flyttar upp till Norrbotten för att sysselsätta sig inom BD Pop med låtskrivande. Vill man ha en kommersiell karriär inom musikindustrin så är det till storstäderna och de stora produktionsbolagen man söker sig. Jag tror inte att det ger någon stor inflyttning att ha de här verksamheterna.
Regionfullmäktige tog beslut om en oförändrad skattesats på 11,34 kronor och bifall till revisorernas rambudget på 7 744 900 kronor för 2025.