Fängelsechefen efter stabsläget: "I regel är det fullt"

Den 15 september 2020 satt 4 747 personer på något av Kriminalvårdens fängelser i Sverige. Sex procent av dem var kvinnor.

Under torsdagen kom Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren med beskedet att myndigheten går upp i stabsläge. Anledningen är bristen på platser inom Sveriges fängelser och häkten.

– Vi tar beslutet att gå upp i stabsläge för att få en starkare, snabbare framdrift av platser av flera skäl. Dels för att över huvud taget få plats med de frihetsberövade, dels för att klara vårt grunduppdrag, sa Holmgren enligt TT.

På grund av läget har Kriminalvården de senaste åren upprättat 1 000 nya platser och även jobbat med dubbelbeläggningar där intagna fått dela rum.

Prognosen det närmsta året är en ökning av antalet intagna på nio–tio procent med drygt 400 personer, enligt Holmgren. Jan Wallin som är kriminalvårdschef i Norrbotten har märkt av problematiken en tid.

– Stabsläget är väl för att försöka få fart och kontroll på det och lägga fokus på frågorna. Så det tycker jag är bra, dels för att försöka skapa platser på kort sikt men även på lång sikt genom att bygga platser. Vad jag vet har det hänt när coronan kom men annars är det inte vanligt, säger han.

I Norrbotten finns häktet i Luleå med 30 platser utöver en ungdomsanstalt med nio platser. Det finns även en ungdomsanstalt i Haparanda där 19 personer ryms.

– Eftersom vi har ungdomar har man sagt att vi ska dubbelbelägga ungdomsplatserna men det är fullt både i Luleå och Haparanda. Där är det alltid fullt med dubbelrumsbeläggning. När det gäller häktet är det en liten överbeläggning nu men det kan variera utifrån hur många som häktas. Fast i regel är det fullt och vi har fått skicka folk söderut ibland.

Hur är platsbristen här jämfört med resten av landet?

– Man jobbar inte lokalt och många ungdomar som kommer hit är inte norrbottningar. Platsbristen ser man i ett riksperspektiv och inte som lokala anstalter. Jag har aviserat att vi är intresserade av att skapa fler platser i både Luleå och Haparanda.

Wallin berättar att antalet platser på anstalten i Haparanda minskat och att beläggningen var som störst runt 2004. Sedan gick den ner men nu har det ökat igen.

– Jag kan inte gå in på detaljer men kriminaliteten har ändrat form och man dömer längre straff. Vi har relativt lugnt på båda ställen men det är klart att det blir en arbetsbelastning för personal när det är fullt. Då är det risk för mer strul och bråk så på vissa anstalter med dubbelbeläggningar är det högre risk för det.