Temperaturökningen i Sverige, hämtad från SMHI.
När SMHI (Sveriges metereologiska och hydrologiska institut) tittat på skillnaden i temperatur beräknat mellan 1861–1890 och 1991–2020, visar det sig att temperaturen ökat är 1,9 grader Celsius i Sverige som medeltemperatur för ett år. Den största förändringen, 2,1 grader, återfinns i ett område i Jokkmokk och Gällivare kommun.
Enligt Magnus Joelsson, klimatolog vid SMHI, grundar sig temperaturökningen på den ökade växthuseffekten som är ett resultat av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Växthuseffekten har en påverkan som också kan skapa regionala effekter som kan förstärka den globala uppvärmningen.
– En av dessa effekter kallas för arktiska förstärkningen. Det har att göra med att temperaturen ökar snabbare i arktiska klimat. Förändringen återfinns i att snö och is smälter tidigare och när väl snön och isen smält så reflekteras solljuset inte bort, utan sugs upp eller absorberas av antingen mark eller av hav på grund av de har en mörkare färg än snön och is, säger Magnus Joelsson.
Enligt Joelsson är det idag inte fastställt hur pass kraftigt som den arktiska förstärkningen är, men han menar att det pratas om en dubbelt så snabb förändring till upp till fyra gånger så hög påverkan.
– Den arktiska förstärkningen är mer tydlig i den norra delen av Sverige än de sydligaste delarna av Norrland, säger Magnus Joelsson.
Effekten att havsis försvinner gör också att luften blir varmare vilket även bidrar till de regionala effekterna i Sverige.
Fenomenet påverkar också årstiderna i den bemärkelsen att våren kommer tidigare i länet. Enligt statistik från SMHI har den största månadsvisa temperaturökningen skett mellan februari och december. Där har temperaturen ökat med över 2,4 grader.
– Det som också går att fastställa är att det under vintern är färre dagar med extrem kyla och att när det väl är extremt kallt så är det inte lika låga som de var för 60 år sen, säger han.
Enligt honom innebär det rent generellt att det är vanligare att värmerekord slås än köldrekord.
– Det är något vi kan se i statistiken men varför det blir färre dagar med extrem kyla är ännu inte klarlagt, utan det krävs mer forskning för att kunna svaras på, säger Magnus Joelsson.