I måndags kom nyheten att Turkiets president Erdogan nu ska lämna över Sveriges Natoansökan till parlamentet för ratificering, samtidigt som utrikesminister Tobias Billström (M) uppger att Sverige kan bli fullvärdig medlem vid ett utrikesministermöte den 28-29 november.
– Väldigt positivt, inte minst ur säkerhetsperspektiv när Ryssland nu agerar alltmer aggressivt. Perioden fram till ett medlemskap är den farligaste, säger Claes Nordmark (S), kommunalråd i Boden.
Carina Sammeli (S), Luleås kommunalråd, är inne på samma spår.
– Vi borde redan ha varit Nato-medlemmar och det hade underlättat om Sverige och Finland gick med samtidigt. Nu är vi i stället i ett vakuumläge och det är inte alls bra.
Båda hoppas därför att processen inte drar ut på tiden ytterligare. Även om Nordmark och Sammeli ännu inte hålls underrättade i detalj kring vilka förstärkningar som ett Natomedlemskap innebär för Försvarsmakten i norra Sverige, tror de att effekterna blir mycket märkbara när det gäller den gemensamma planeringen av försvarssamarbetet.
– Finland är den längsta landsgräns som Nato har mot Ryssland och sett till hur Nato organiserar sig på andra håll, har de ofta regionala styrkor i såna områden. Inte otroligt att det blir så i Sverige också, säger Sammeli.
– Vi kommer få se en starkare närvaro av Nato, både officerare och trupp, och det vore rimligt om detta sker i Luleå och Boden, centralt på Nordkalotten. Här finns en militär tradition och infrastruktur, med järnväg och lång start- och landningsbana i Luleå, dessutom stora övningsområden, säger Nordmark.
Redan när Natoprocessen drog i gång för över ett år sedan gjorde kommunalråden ett gemensamt utspel och ville se att försvarsalliansen förlägger ledningsfunktioner i Luleå eller Boden.
– Ett antal ställen i Sverige behöver blir ”hubbar” för den militära utvecklingen i Nato och Luleå-Boden är starka försvarsstäder, säger Sammeli.
Nu aktualiseras deras krav på nytt och Nordmark jämför med liknande Multinational corps i Natoländer som Rumänien och Polen.
– Såna ledningsstaber innebär ungefär 400 officerare, högkvalificerad personal, och trupperna kommer nästan per automatik om vi får dem till Boden och Luleå också.
Han ser stora vinster med de nya arbetstillfällena och kopplar dem till behovet av så kallade "tandemrekryteringar" i spåren av industriboomen i norr.
– När par ska flytta hit kan medföljande partners erbjudas jobb även inom Natofunktioner, utöver de vi redan har på gång i stålindustrin, övrig industri, forskning och utveckling.
När i så fall tror ni att Luleå-Boden får en ledningsfunktion inom Nato?
– Jättebra fråga. Men varken Nato eller Försvarsmakten brukar dra benen efter sig och blir vi fullvärdig medlem, då duger inga ”halvsteg” längre, säger Nordmark.
Däremot har han ingen uppfattning om de ska placeras i Boden eller Luleå.
– Det viktiga är att de hamnar häruppe. Sen kan det handla om vilka truppslag vi pratar om, huruvida det är flyg- eller marktrupper.
Även Carina Sammeli hoppas på positiva kringeffekter, inte minst gällande flygflottiljen i Luleå, och Carl-Fredrik Edström, den förre flottiljchefen, har tidigare signalerat att fler utländska flygförband kan basera temporärt inom F 21 i och med Natomedlemsskapet.
– Ska Flygvapnet växa påverkar det F21 och redan i dag passerar nästan fler via vakten där än på SSAB, säger Sammeli.
Bodens kommunalråd vill också att ett Natomedlemsskap innebär andra konkreta satsningar, bland annat i form av en Stridsskola Nord i Boden.
– Försvarsmakten lägger alltmer utbildningsinsatser i norr och därför ser jag gärna att man officiellt inrättar en stridsskola i Boden, en utbildningsnod för att trygga personalförsörjningen.
Samtidigt vill Carina Sammeli (S) påminna om att ett Natomedlemskap inte bara innebär militärt samarbete utan även förstärker civilförsvaret.
– Det här påverkar hela totalförsvaret som behöver rustas upp – allt från att säkerställa matleveranser till el- och vattentillgång, skydd mot IT-sabotage och andra digitala attacker. Nato är ett totalförsvarssamarbete, säger Sammeli.