I konto "kontorsmaterial" ska sådant som linjaler, häftstift och pärmar redovisas. I Övertorneå kommun spenderade man under förra året näst mest i landet på kontorsmaterial. 135 kronor per invånare landade kostnaden på. År 2015 var kostanden per invånare 111 kronor och året innan det drygt 90.
När kommunchef Rolf Kummu ringer upp Norrbottens media efter att ha analyserat siffrorna berättar han att det hittats ett fel i konteringen som bidragit till den höga siffran.
– 101 000 kronor av redovisade 612 000 utgör läromedel till skolan som egentligen skulle ha redovisats med på ett annat slag. I den kostnaden ingår hyra av kontorsmaskiner. Den verkliga siffran blir då 113 kronor per invånare
Men siffran har varit hög även tidigare år?– Det kan vara så att vi gjort samma typ fel även då. Jag anser att det här är en bagatell. Vi fördelar miljoner kronor och jag vet att vår personal gör sitt yttersta för att det ska bli rätt.
På frågan varför andra mindre kommuner kan ha betydligt lägre kostnader, säger han att det kan bero på att olika kommuner gör olika bedömningar i bokföringen. Att kommuner med få invånare har höga kostnader per capita är i sig inte konstigt, poängterar han. Även Boden kommun ligger i topp vad gäller kostnader för kontorsmaterial, där kostnaden per capita är 110 kronor. När Norrbottens media ringde Boden kommun hade ingen tid att svara på frågor.
Haparanda stad och Pajala kommun lade minst pengar på kontorsmaterial i länet. Haparanda stad spenderade 40 kronor på kontorsmaterial förra året.
– Vi är en liten kommun och kämpar på, vi satsar på våra kärnområden skola, vård och omsorg, säger ekonomichef Hans Kenttä på Haparanda stad.
Pajala kommun lade 39 kronor.
– Vi har varit noga med att de anställda inte ska köpa kontorsmaterial av kringresande försäljare, utan av de leverantörer vi har upphandlat, säger Agneta Sukki, ekonomichef.
Hon säger att man på Pajala kommun har jobbat hårt med frågan. Politikerna har också fått paddor för att minska pappersanvändningen.
– Vid ett fullmäktigesammanträde kan det bli hur mycket papper som helst. Varje ledamot och ersättare ska få kanske flera hundra sidor. Genom att skicka filerna elektroniskt har vi minskat pappersförbrukningen.