Sara Elfvendahl tar på sig vadarbyxorna och kliver ner i vattnet. Hon sparkar runt bland stenarna på botten och drar sedan några drag med den håv hon har med sig. Hon är samordnare för Länsstyrelsen sötvattenövervakning och tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tar de, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, vattenprover för att se de långsiktiga trenderna i vattenmiljön. Allt sker inom programområdet Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen.
– Den här provtagningen ska visa på långsiktiga trender. Vi samlar in data, analyserar miljötillståndet och identifierar behov av åtgärder. Det negativa vi ser är en intensiv markanvändning och att klimatförändringarna kan ge oss mer nederbörd som kan ge mer sedimenttransport från utdikade områden och att näringsämnen transporteras bort från den alltmer intensiva markanvändningen, säger Sara Elfvendahl.
Sedan början av 80-talet har mätningarna pågått och i Norrbotten omfattar mätningarna nu 13 sjöar och 10–12 vattendrag. Mätningarna består av vattenkemiprover, växtplanktonprover i sjöar och prover av bottenlevande djur.
– En del av de här sjöarna ingår i internationell rapportering om Sveriges miljötillstånd. Några sjöar i fjällkedjan norr om polcirkeln i Norrbotten utvärderas inom arktiska samarbeten, men den delen ansvarar SLU för, säger hon.
Några sjöar och vattendrag som ingår i mätningarna är Långsjön i Boden, Brännträsket i Piteå, Jutsajaure i Gällivare. I Abiskofjällen finns Abiskojaure och så den högst belägna sjön, Latnjajaure.
– I den högt belägna Latnjajaure kan vi se att sulfathalten ökar i vattnet. Det är jättelåga nivåer, men det är ändå en ökning. I andra sjöar och vattendrag som ingår i övervakningen så minskar sulfathalten som en följd av att man minskar utsläppen från förbränning på kontinenten. Att det ökar i Latnjajaure kan bero på att det blivit varmare, tjälen smälter och att det kommer ut via marken, för det är nog inte deposition från atmosfären, säger hon.
Men det finns ljuspunkter inom miljöområdet.
– Vi ser att försurningen har minskat i Sverige och vi har haft mycket liten del av atmosfäriskt nedfall i Norrbotten, vilket gjort att vi inte har kalkat något i Norrbotten. Att försurningen har minskat är ett bra exempel på att miljöpolitiken och internationella konventioner har gett effekt, säger Sara Elfvendahl.