Gymnastiksalen i Östra skolan har möblerats upp till en kongresshall. I talarstolen står Jörgen Jonsson, ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR, och berättar om organisationens arbete.
I salen sitter delegater från områden i världen där det bedrivs renskötsel. Många av dem är klädda i sina traditionella dräkter. De har hörlurar för att ta del av tolkarnas översättningar.
En av dem är Leonid Khudi, som är renskötare från Jamalhalvön i Ryssland.
– På vårt område har vi hundratusentals renar. Hos oss är staten med och finansierar verksamheten, säger han.
Det var här, på den ryska tundran, som 1 200 renar dog och 13 människor smittades av mjältbrand. Orsaken till utbrottet anses vara att uppvärmningen lett till att mjältbrandsbakterier tinat fram, som renarna sedan fått i sig.
Det var ett av de ämnen som diskuterades på kongressen, som ett exempel på klimatförändringarnas påverkan.
Renskötarna på tundran är nomader och Leonid Khudi tycker att en viktig fråga är bevarandet av den traditionella renskötseln.
– Den ska inte moderniseras för mycket.
Han säger att kongressen betyder mycket eftersom han får lyssna på andras erfarenheter.
Utanför lokalen är kaffe och fikabröd uppdukat. En bit bort finns det stånd med försäljning av bälten och rep.
En del väljer att gå ut i solen och träffas. Flera av dem vi möter säger att nätverkandet är en betydelsefull del av kongressen.
Två av dem är Annukka Hirvasvuopio- Laiti och Niila Laiti som kommer från Utsjok i Finland.
En av de viktigaste frågorna tycker de är klimatuppvärmningen.
– Vi undrar vad som händer när fästingarna kommer. De är inte hos oss ännu, men de kommer nog, säger Annukka Hirvisvuopio-Laiti, som kan engelska.
Även älgflugan som sprider sig norrut och är plågsam för djur och människor oroar.
– Den finns inte heller ännu i Utsjok. Men vi är rädda.
En bit från fikabordet sitter Nils-Gustu Kuhmunen, 15 år.
– Jag ska bli renskötare som min pappa. Han har pratat här, som representant från Sirges sameby, säger han.
Ett av temana för konferensen är just framtidens renskötare och att säkra återväxten.
Ett annat aktuellt ämne är det intrång som bland annat gruvor, gas- och oljeledningar samt byggandet av nya vägar gör på renbetesmarkerna.
Det finns även positiva förebilder att visa upp. Ett av dem är Laponia, som kongressen besökte under fredagen.
– Det är intressant att samerna är representerade i styrelsen, säger Susanne Vars Buljo från Kautokeino.
Hon är ute på gården med dottern Májjá Kathrine Ella.
– Det är hennes pappa som är renskötare. Jag är forskare på Samiska högskolan i Kautokeino. Jag doktorerar i urfolksrätt inom rättsvetenskap, säger hon.
World reindeer herders congress har pågått i fem dagar. På söndagen avslutades den med att Jokkmokks kommun bjöd på galamiddag.
Helena Omma från Porjus, som är vice ordförande i World reindeer herders association, är glad över kommunens bidrag.
– De låter oss låna skolans lokaler utan kostnad och de har närvarat vid kongressen.
Däremot är både hon och Isak Utsi, ordförande i Saminuorra, besvikna över att staten inte gett bidrag till kongressen.
– Det har staten gjort i andra länder som har arrangerat den. Och ingen minister kom hit heller, trots att vi bjudit in flera av dem, säger han.