"Man, 33" skriver att det känns svårt att tvinga barnen till något som de uttrycker att de inte vill. (Arkivbild)
Hej Nicke!
För några år sedan skilde jag mig och träffade efter en tid min nuvarande flickvän som också skiljt sig. Jag har två barn och hon har två från sitt tidigare äktenskap. Efter drygt ett år tillsammans började vi träffas med barnen och hade stora drömmar om att i framtiden leva i bonusfamilj och köpa hus tillsammans. Men det blev inte som vi tänkt oss. Barnen har haft svårt att komma överens, det är mycket konflikter och det blir sällan en särskilt harmonisk tillvaro när vi träffas. Under sommaren så skulle vi för första gången vara allihop en vecka i ett hus som vi hyrde och det fungerade inte alls bra.
Barnen var elaka mot varandra och visade sidor som vi sällan sett tidigare. En del av spänningarna kring bonusfamiljen tror jag beror på att båda våra ex fortfarande är väldigt konfliktbenägna och har svårt att gå vidare.
Hur ska man tänka? Ska man ge upp försöket att samla alla under ett tak och låta det gå några år eller ska vi vara ihärdiga och försöka skapa en fin stämning? Samtidigt känns det svårt att tvinga barnen till något som de uttrycker att de inte vill. Vi var redo för konflikter och utmaningar när vi förde alla barnen samman, men vi förväntade oss inte en situation där barnen numera väldigt tydligt uttrycker att dom inte vill träffa sina bonussyskon eller sin bonusförälder.
Med vänlig hälsning,
Man 33 år
Svar:
Hej!
Du tar upp en fråga som jag tror många bonusföräldrar brottas med. Jag ska försöka ge några råd och frågor som jag hoppas kan guida er framåt i en mycket komplicerad situation. För det första tänker jag att du och din partner behöver ha ordentliga samtal om era respektive behov som individer kopplat till bonusfamilj. Alltså, vilken roll vill du ha i hennes barns liv, och vilket ansvar vill hon ta för dina barn? Det är en ny roll för er båda och man vet sällan innan man provat.
Gå på djupet och fråga er om ni är redo att axla rollen som förälder till två barn till, eller om ni kanske känner att det bör vara mycket tydligt vem som ansvarar för vad och vilka, och vad det betyder i praktiken. Ska du kunna uppfostra hennes barn i vardagen, alltså kunna guida och säga ifrån? Då behöver du också bygga en relation där du finns där dagligen för uppmuntran och stöd.
Du behöver även fundera på hur din relation med hennes barn kan påverka dina egna. Ditt beteende mot dem kan väcka svartsjuka, avund, känslor av ensamhet och saknad. Om så blir fallet kommer det troligen i första hand resultera i ilska mot de andra barnen som ju ”tagit” deras pappa.
Nicke Nordmark ger bland annat rådet att se till att de biologiska barnen känner sig 100 procent sedda av sin förälder.
Samma sak kan ju hända med din flickväns barn. Fundera på om detta spelat in för er, att barnen känner att ni två föräldrar lagt tid och energi på den andras barn så att era egna känner sig lite bortvalda. Där har ni i så fall möjlighet att förändra och se till att era biologiska barn känner sig 100 procent sedda av sin förälder.
Hur är du som pappa med dina barn när du inte längre är med deras mamma? De behöver få se det och känna sig trygga med dig i alla nya situationer som uppstår. De behöver få känna att du aldrig kommer överge dem, oavsett vad som händer. Så de lär testa din lojalitet. Samma sak lär hennes barn göra.
Utöver de komplexa relationerna med era respektive barn och den andras barn och er vuxna relation, så behöver relationen med två expartners också fungera. Det är inte lite ni behöver klara. Ni behöver inse att ni inte kommer kunna påverka eller förändra era expartners. De bär på sina sår från separationen, de försöker bygga upp ett nytt liv för sig själva och de gör vad de anser är bäst för sina barn.
De kommer prata positivt om er nya konstellation först när de säkerställt att barnen har det bra. Och det kommer även bero på om de själva mår bra i livet. Så fokusera på det ni kan förändra, nämligen er själva och hur ni bygger relationen med era egna biologiska barn. Se till att de är helt trygga och fråga dem ofta om vad de behöver och vad de känner.
Nicke Nordmark är NSD:s relationscoach, hans kontaktuppgifter finns i faktarutan.
Om ni sen vill samla dem alla under samma tak på en resa, så se till att involvera dem i besluten. Var ska ni åka, vad finns där, hur ska ni bo för att det ska kännas bäst för dem, vilka bor i samma rum, hur vill de göra vid middagar och så vidare. Ju mer de känner att deras behov har betydelse för er, desto tryggare blir de och desto mindre risk att de tar ut sin ängslan på de andra barnen. Små steg i taget alltså.
Lycka till!