Vi har tidigare skrivit om renskötarnas kritik mot Sveaskog men även om skogsjättens svar på kritiken. Där kritiserade Muonio sameby Sveaskog för att inte samråda kring skogsbruksåtgärderna som sker på renbetesmarken. Men det finns fler som är kritiska.
– Vi upplever det både från turismens, rennäringens och naturskyddets sida att situationen när det gäller skogsbruket, eller snarare skogsmissbruket, är kritisk, säger Lars Malmström, ägare av Rajamaa stugby i Muonionalusta.
Han menar att de gemensamt gått ihop för att skydda det som finns kvar av skogen.
– Det finns ingen annanstans i Sverige där det är hugget lika mycket som här. Ju längre bort du kommer från befolkningscentret desto hårdare hugger de.
Enligt honom har problemet funnits sedan 70-talet men eskalerat idag och menar att den miljöhänsynen som staten tog tidigare inte finns i dag.
– I dag kan du inte göra en vandring med turister i området, då det inte finns någon skog kvar. De gamla vandringslederna och stigarna som är skyddade av lagen kör skogsbruket sönder idag.
– Det handlar inte bara om skadan de gör utan det är också den förnedrande attityden från vår egen stat mot oss som bor här i glesbygden. Oavsett om det är renskötare eller turistföretag så skiter de i oss och gör precis som de vill, säger han.
Enligt Malmström är vi duktiga på att se problem hos andra men inte hos oss själva.
– När de fäller regnskog pekar vi på hur illa de beter sig men när det händer i vår egna skog är det inte många som säger något. Det är också svårt att argumentera emot då de direkt tror att vi är emot grön energi, medan vi ser vad som faktiskt händer här i skogarna, säger han.
Även Naturskyddsföreningen har tillsammans med renskötarna och turistföretagen åsikter kring skogsbruket.
– Förlusten av den biologiska mångfalden pågår nu och ett sätt att bromsa den är att respektera urfolken. De har sedan urminnes tider existerat på dessa marker och nyttjat men inte utnyttjat naturen, säger Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare Naturskyddsföreningen Norrbotten.
Hon menar att om urfolken får fulla rättigheter till sina marker så kommer vi ett steg närmre klimatmålen.
– Att avverka naturskogar påverkar inte bara Norrbottens urfolk utan hela världens befolkning, då 6000 år gamla kol lagringar rivs upp.
Sveaskog menar att skogsbrukets mål är att sköta och bruka skogarna på ett långsiktigt sätt. Vilket enligt dem innebär att ta hänsyn till många saker.
– Målet för oss är att vi ska kunna lämna över växtliga skogar och naturupplevelser till framtidens generationer. Vi vill också se att det finns bra förutsättningar för att fortsatt bedriva renskötsel men även ha ett aktivt skogsbruk, säger Jenny Stenberg, planeringschef vid Sveaskog för Norr- och Västerbotten.
Enligt henne är intresset för skogen stort från alla håll och menar att alla som är med i diskussionen måste enas om att det ena inte utesluter det andra.
– Skogsbruket gör att andra kan besöka skogarna då vi ser till att det finns vägar för att ta sig dit. Vi har även höga mål kring att bruka skogen för hållbara material.
Hon menar att skogsbruket behövs för att nå ett fossilfritt samhälle och nationella klimatmål.
– Allt vi gör av olja kan vi göra av trä, potentialen i träet som råvara är enorm. Förnyelsebart trä kan ersätta material i blandannat husbyggnad, drivmedel och engångsartiklar.