I grova drag är det Malmfälten, Pajala inkluderat, samt Luleå och Piteå som har de kortaste köerna av arbetslösa. De är Norrbottens tillväxtområden. Enkelt förklarat är det gruvnäringen som är lokomotivet i norr, medan den offentliga sektorn slukar mycket arbetskraft vid kusten.
Norrbotten är den region utanför Stockholm som expanderar mest, enligt Göran Nilsson, chef för arbetsförmedlingen i Norra Norrland.
– Det är mycket positivt på gång i länet. Efterfrågan på arbetskraft har ökat i de flesta kommuner och jag skulle nog vilja påstå att alla får vara med och ta del av det, säger han.
I Norrbotten står ungefär 10 000 personer utan jobb, vilket Göran Nilsson säger är en hög arbetslöshet.
– Trots det så har vi en historiskt hög efterfrågan på arbetskraft. Men efterfrågan på kompetens stämmer inte med dem som står i arbetslöshetskön. Så vi har en lång resa att göra. Det är jättesvårt och är egentligen arbetsmarknadspolitikens värsta problematik. Parallellt med den utmaningen skruvas kompetensen i arbetslivet upp hela tiden, säger han.
Samtidigt som det råder Klondykestämning på en ort som Pajala, råder han inlandskommuner som Övertorneå, Överkalix, Haparanda och Jokkmokk med hög arbetslöshet att försöka göra sig mer attraktiva.
En annan utmaning, som Göran Nilsson beskriver det, är att lyckas motivera skoltrötta ungdomar som hoppar av gymnasieskolan. De utgör en allt större del av långtidsarbetslösa ungdomar.
– Vi håller precis på att starta upp ett slags pilotprojekt i Kalix som ska jobba för att ungdomar ska få tillbaka intresset för studier, kanske genom praktik ute i arbetslivet, säger Göran Nilsson.
I Kiruna är arbetslösheten nere på 4 procent (antalet inskrivna arbetslösa mars 2014), jämfört med Haparanda som har den högsta (14 procent), tätt följt av Övertorneå och Överkalix.
– Blir det lägre arbetslöshet än så där i Kiruna så får man andra typer av problem, då kan det bli för lite arbetskraft för att kunna försörja närområdet, säger Nilsson.
Per-Olov Fjällborg, chef på avdelningen prospektering på LKAB, har rekryterat hårt de senaste två åren. Avdelningen har gått från två anställda 2012 till att nu vara uppe i 17 personer.
Hans laguppställning utgörs i huvudsak av välutbildade akademiker och de vanligaste befattningarna är någon typ av geolog. Det kan vara en som är ute i driften eller som är ute och knackar berg i jakten på nya fyndigheter.
– En geolog ska kunna mycket om berggrunder och bergarter, de är duktiga på kemi, säger han.
Är det svårt att rekrytera folk?
– Absolut. Men det är lite lättare nu eftersom resten av branschen har saktat ned lite grann, det gör att det kommer loss folk lite lättare. Jag har anställda från Frankrike, Irak, Tyskland, Grönland, Danmark och Sverige. Så det en stor geografisk spridning.
Men att Kiruna är inne i den expansiva fasen som pågår just nu, är ingen självklarhet, menar Fjällborg.
– Jag har 31 år på LKAB och 20 av dem åren har handlat om att hålla nere kostnader och undvika röda siffror. Förut kunde det var nätt och jämt att det gick. Och att få vara med om de här åren är hur roligt som helst, att få använda gaspedalen och inte bara bromsa, säger Per-Olov Fjällborg.