De statliga ledsystemen i Norrbotten förväntas få miljonbelopp av regeringen för att rustas upp. Därför jobbar länsstyrelsen för fullt med att söka pengar av Naturvårdsverket som delar ut pengarna. Men lederna är långa och länsstyrelsen har tidigare inte haft koll på hur stort upprustningsbehovet är.
– För det är så få som har tid att ge sig ut till fots, säger Ivar Palo, projektledare vid länsstyrelsen.
Därför startade de ett jätteprojekt. För att söka pengar behövde de ha klart för sig vad de söker för. Fjällvane Ivar Palo, 61, axlade uppdraget att snöra på sig kängorna och ge sig ut och vandra så mycket som möjligt på uppdrag av länsstyrelsens fältenhet.
– För det enda sättet att få ett underlag till vad som behövs göras är att ge sig ut och se det från marken. Man måste ha behovet svart på vitt. Helikopterspan är väldigt dyrt, säger han.
Under två års tid har han vandrat och inventerat lederna på egen hand – endast med hjälp av hunden Nallo.
– Han är en riktig ledexpert nu.
Var det ett drömjobb?
– Jodå för sjutton, gillar man att vara ute så är det ett drömjobb. Vissa jag har mött har sagt "Jaha har du betalt för att gå?". Men alla dagar är inte vackra och att slå upp tält i regn är inte så kul. Men jag är frisk och jag har alltid gillat att röra på mig. Min mage kräver två mil om dagen då fungerar den som bäst.
Varenda rutten spång, sliten och felaktig skylt har märkts ut med koordinater som samlats på en karta. Han har bland annat gått hela Kungsleden i länet med flera korsande stickspår, området vid Treriksröset och delar av Nordkalottenleden. Men trots jättevandringen finns det områden i sydvästra Arjeplog som han inte har hunnit gå.
– Det finns mycket att göra men det är ingen katastrof det vill jag poängtera. Fjällmiljön sliter hårt på anläggningar och anordningar. En vinter med mycket snö och laviner kan med lite otur, spoliera en ny hängbro och då går medlen till att byta ut bron ,vilket kostar stora pengar.
Han har också intervjuat flera fjällvandrare.
– På något ställe träffade jag turister som tyckte att någon led var dåligt märkt. Turisterna är dock överlag mycket positiva och berömmer ledsystemet och framförallt broarna. Våra broar är bra, mycket bättre än de norska säger flera vandrare jag mött längs Nordkalottleden.
Nu söker Länsstyrelsen runt 25 miljoner av Naturvårdsverket. De flesta bristerna finns främst i de mindre besökta lederna intill Norge, där vissa skyltar exempelvis visar fel avstånd. Exempelvis mellan Pieskehaure och Vaimok där avståndsskylten visar 16 kilometer, istället för verklighetens 20 kilometer (en sammanblandning med vinterleden som är kortare).
– Det känner man i kroppen att det är en viss skillnad. Det vore nästan bättre om det stod ett för långt avstånd. Skyltar är en bra bekräftelse på att man är på väg åt rätt håll och hur långt det är kvar. Många skyltar är gamla. Det finns en del gamla slitna blåa metallskyltar från 70-talet. De är numera blåa skyltar utan text.
Ett gigantiskt arbete väntar när arbetet ska utföras med hjälp av entreprenörer. Broar ska bytas ut, mängder med skyltar och stolpar ska bytas ut och få ny textning. Dessutom väntas tio mil sly behöva röjas undan från igenväxta spångar.
– Det är ett jätteprojekt som vi kommer hålla på med ett par års tid. Men om vi får finansiering kommer fjällbesökarna att få ännu bättre leder.
De närmsta månaderna hoppas länsstyrelsen få besked om pengarna.