Naturvårdsverket ska snart genomföra sin regelbundna översyn av jakttiderna i Sverige. På grund av klimatförändringarna anländer våren nu mer tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan, och det har väckt frågan om jakten ska få börja tidigare på vissa arter.
Myndigheten tar hjälp av forskare på SLU som nu ska undersöka om djurens ungar föds tidigare än förut, och om de blir självständiga tidigare. Först när ungarna klarar sig på egen hand får jakten inledas.
– Vi vet att dagens jakttider delvis är baserade på gamla och ofullständiga data. Det gäller både när ungarna föds och när de blir oberoende, säger Cecilia Di Bernardi, forskare vid Grimsö forskningsstation och arbetar inom projektet.
Fokus ligger på rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. SLU har tidigare visat att dagens kunskap är inaktuell för just de arterna och bör revideras.
Forskarna vill nu ta hjälp av jägare som har viltkameror utplacerade i naturen för att få en djupare förståelse av skogens barnkammare. Bilder på familjegrupper från viltkameror gör det möjligt att avgöra när ungarna fötts och hur länge de följer föräldrarna. På motsvarande sätt skulle bilder av fällda honor från början av jaktsäsongen kunna visa om de fortfarande diar ungarna.
För den som vill hjälpa till skickas bilder in via ett webbformulär till SLU.