Flera områden i Norrbotten är hårt drabbade av älgbetesskador. Det kan skogsstyrelsen konstatera efter en inventering på uppdrag av skogsbruket och länsstyrelsen. De områden med allvarligast betesskador i norra kustlandet mellan Råneå och Haparanda samt i Pajala. Skogsstyrelsens regionansvarige för skog- och viltfrågor, Bo Leijon, menar att det är stor variation i länet på hur omfattande skador det rör sig om.
– Det som är mest oroande är de områden där älgarna orsakar allvarliga skador på skogen år efter år, säger han.
För att vända utvecklingen behövs en balans mellan älgstammens kvantitet samt fodermängd i skogen.
– Det enkla är att kontrollera älgstammen, alltså antalet älgar, men då ska rätt djur skjutas. Man vill ha kvar rätt djur, som är äldre och produktiva. Samtidigt får detta inte bli ett hinder för de avskjutningsmål som finns, säger Bo Leijon.
Det han pratar om berörs i ett pressmeddelande som skickades ut under fredagen där skogsstyrelsen rekommenderar att undvika en jakt som är detaljstyrd, alltså inte anpassad till avskjutning av specifika djur såsom vuxna djur eller kalvar.
Detta får Jägareförbundet Norrbotten att reagera. Jaktvårdskonsulenten Bo Sundgren menar att det står över en myndighets befogenhet att uttrycka sig så.
– Skogsstyrelsens uppdrag är att förse jägare och markägare med fakta. Om jakten ska detaljstyras är en fråga som de parterna ska ta. Den där meningen tolkar jag lite som "skjut det som kommer", säger Sundgren.
Han ser inte rekommendationen som en bra skötsel av älgstammen utan menar att man kan få en bättre stam om man tänker efter vilka djur man skjuter.
– Samtidigt får det inte bli extermt åt något av hållen, man ska ha möjlighet att reglera vilka djur som skjuts samtidigt som man når avskjutningsmålen, säger Björn Sundgren.
Bo Leijon på skogsstyrelsen är medveten om att frågan inte ligger på myndighetens bord, men att det med tanke på årets resultat anser det nödvändigt att påpeka.
– Det Jägareförbundet säger stämmer, men det är principellt viktigt att diskutera så att det inte blir en form av låsning där avskjutningsmålen inte går att nå, säger Bo Leijon.