Planerna på att trafiksäkra E 10 mellan Töre och södra Kiruna har redan påbörjats och kommer att arbetas med i flera år framåt. Bland annat ska större delen av sträckan bli dubbelfilig, något som kan innebära stora problem för rennäringen vintertid.
– Det är bra att trafiksäkerheten höjs. Men den dubbelfiliga modellen medför att vägen stängslas in och E 10 går rätt i genom flera byars betesmarker, säger Mats Berg.
Under veckan har flera samebyar träffat Trafikverket som startar arbetet med en åtgärdsvalsstudie som ska ge ett rennärings- och viltperspektiv.
Niila Inga, ordförande i Laevas sameby, är positiv till att arbetet påbörjas, men oroas ändå för hur planerna ska verkställas.
– För att kunna göra det här krävs strategiskt placerade ekodukter. De är dyra, och det finns knappast pengar till så många som skulle behövas, säger Niila Inga.
En ekodukt är en passage för ren och vilt, som kan ta sig över vägen via en bro eller under vägen via en tunnel, något som finns inom Laevas betesområde sedan tre år tillbaka. Men tyvärr har den inte funkat som planerat.
– Den är intill en bangård. Det är för mycket störningar precis där och vi måste driva över renarna själva. Den fria strövningen uteblir, förklarar han.
Han ser också en risk att ekodukten får andra användare.
– Om vägen stängslas in så måste skoterförarna ta sig över någonstans. Då finns det en risk att ekodukterna börjar användas till skoterkörning, säger Niila Inga.
Totalt är det tolv samebyar som berörs av förändringar längs E 10 och Malmbanan.
Men där menar både Mats Berg och Niila Inga att det som sagts kring malmbanan är väldigt diffust. Nina Rovala, som är projektledare för åtgärdsvalsstudien menar att allt är i ett väldigt tidigt skede.
– Det finns sträckor på malmbanan där man tänker sig fler mötesmöjligheter och bangårdsförlängning. Men nu är första etappen att titta på hur det ser ut i dag och genomföra intervjuer för att få en bättre bild och kunskap på hur samebyarna upplever situationen redan i dagsläget. Vi vill fånga upp brister och behov, säger hon.
I nästa etapp ska det tittas på möjliga lösningar gemensamt tillsammans med samebyar och andra aktörer, såsom kommuner och tågoperatörer. I det sista skedet ska ansvaret fördelas. Svar på hur de stora investeringarna som stängsel och ekodukter ska göras kan hon därför i dagsläget inte svara på. Niila Inga ser en fara om att stängsel som uppförs blir rätt skötta.
– Det får inte bli så att stängsel uppförs som sedan tillåts förfalla, ett dåligt stängsel är värre än inget alls, säger han.