Parallellt med renmarkskommitténs delbetänkande om samebyarnas rätt att upplåta jakt och fiske synas samebyarna. När regeringen förra året satte igång arbetet med att ta fram en ny renskötsellag fick Sametinget i uppdrag att analysera organisationen, hur beslut fattas och hur regler för medlemskap bör se ut.
Inte vilken same som helst får gå med i en sameby och få inom samebyarna får det mesta av sin försörjning från renarna. Det är egentligen ett lagkrav för att få vara med.
– Jag tror att klimatet är moget för samerna att nå en hållbar lösning, det var det inte för 10-15 år sedan. Många inom renskötseln slutar ju och för de flesta barnen i familjerna blir den huvudsakliga näringen något helt annat. Vi har renmärken och medlemsskap i samebyn men näringen kommer från annat håll, säger Jakt- och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson, som ingår i renmarkskommitténs sakkunniggrupp med andra företrädare för samiska partier.
I oktober är det tänkt att beslut ska tas i Sametingets plenum. Ett förslag ska redovisas samtidigt som renmarkskommitténs, senast 21 november. Håkan Jonsson berättar att en delrapport snart ska presenteras för Sametingets styrelse, där han är ordförande.
– Det är ett omfattande arbete att kontakta alla samebyar och sameorganisationer. Ett stort jobb, med ganska kort om tid egentligen. Men just nu vet jag lika lite som dig, säger han.
När vi frågar hur han tänker om icke renägande samers möjlighet att vara med i samebyar poängterar han att det är Jakt- och fiskesamerna han svarar för.
– Det är en komplicerad fråga. Ett är säkert, att rätten till land och vatten har otvivelaktigt alla samer och därför måste också samebyn förändras. Eller åtminstone möjligheten att nyttja markerna, säger Håkan Jonsson och fortsätter.
– Problematiken är att samebyn är en organisationsform för att bedriva renskötsel och där måste man finna en lösning för hur renskötarna får göra det utan inflytande från andra samer. När det gäller rätten till jakt, fiske och naturresurser i övrigt måste det bli en angelägenhet för alla samer.
Det här är ännu ett oskrivet ark, säger Håkan Jonsson. Men han tror på en lösning.
– Älgjakten och att få ha en byggnad är det som är stötestenen, men jag är helt säker på att vi kommer framåt. Vi måste det för vi kan inte ha systemet vi har idag. Vi måste också nå en lösning som både samer och ortsbor kan acceptera.