Majoriteten av alla småhusägare i Norrbotten kommer då att få betala mer i fastighetsskatt då taxeringsvärdena ökar kraftigt 2018. Det enligt en prognos från Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Snittsiffran blir 810 kronor mer i fastighetsskatt för 66 procent av alla småhusägare i länet. Rikssifrran är 765 kronor.
– Man ser att i Norrbotten så drar det iväg ordentligt, säger Håkan Larsson, beoendeekonom på Villaägarnas Riksförbund.
Läs mer: Så påverkas din kommun i prognosen
Norrbotten hade högst ökning i landet av taxeringsvärdet mellan 2012 och 2015 med 19 procent. Nu är länet på fjärde plats med 28 procent. Ju högre taxeringsvärdet blir – desto mer betalar husägaren i fastighetsskatt. 2018 kommer de kraftigaste höjningarna sedan rekordåret 2009, enligt prognosen. För intresseorganisationen Villaägarna är taxeringsvärdena en stor fråga.
– Priserna skenar ju. Det är inte du som boende som rår för att grannens huspris går upp. Men det påverkar skatten du som husägare ska betala. Det finns något orimligt i det. Det är en sak om du får högre lön. Men du bor ju bara där, säger Håkan Larsson.
Högst taxeringsvärden i Norrbotten får Luleå, Gällivare och Kiruna. Skattehöjningarna blir mest alarmerande i Piteå, tycker Villaägarna. Där kommer småhusägare, som inte har nått maxtaket för fastighetsskatten, få en genomsnittlig skattehöjning med 1 275 kronor. Därefter kommer Boden med 1 215 kronor och Luleå med 1 185 kronor.
En procentuell chockhöjning på hela 40 procent väntar taxeringsvärdet i Överkalix, enligt prognosen. Det innebär 570 kronor mer i skatt.
– Överkalix sticker verkligen ut – bland de högsta i Sverige. Det är märkligt. Normalt drivs ju priserna av brist på bostäder. Men jag undrar om det är någon annan drivande faktor i Överkalix.
Överkalix vice kommunalråd, Sarah Karlsson (C), menar att förklaringen är enkel. De senaste fem åren har huspriserna stigit eftersom det är mer attraktiv att köpa både bostad och fritidshus i kommunen.
– Det bekräftar trenden som vi sett de senaste fem åren. Vi ser det som ett sundhetstecken eftersom vi historiskt har haft väldigt låga huspriser, säger hon.
Men befolkningen har väl inte ökat?
– Vi upplever heller inget tapp. Under åren har vi tappat befolkning men trenden de senaste två åren är att vi inte tappar.
I den förra prognosen stack Pajala ut med en chockhöjning i och med gruvboomen. Nu är det den enda kommunen som inte ser ut att få en höjd skatt.
– Nu är de lägst i Sverige. Ingen annan ligger på noll procent. Priserna faller inte, men de ökar inte heller. Det kan vara så att människor har köpt hus men de säljer inte.