I veckan hittade en hundpatrull från Luleå en person som anmälts försvunnen i Harads, men polishundarnas användningsområden sträcker sig längre än så.
Det är tyst i förrådsrummet på polisstationen i Kalix innan hundföraren släpper in en av polisens patrullhundar som även är utbildad på narkotika- och vapensök. Hunden drar iväg som ett skott, med nosen vädrande efter ett pulver som gömts någonstans. Polishunden Fight, som gör sin sista dag på jobbet innan pension, visar en av anledningarna till att myndigheten i flera år använt sig av hans tjänster. Efter bara en liten stund har han stannat vid ett ställe. Blicken är riktad mot en punkt och han ger ifrån sig höga skall.
– Det här är metamfetamin säger Robert Strömbäck, när han plockar fram påsen som legat gömd.
I dag använder polisen i länet sig av totalt 14 hundar, då handlar det både om några så kallade specialsökshundar som exempelvis kan söka narkotika eller sedlar, och patrullhundar. Patrullhundarna kan söka efter försvunna personer men ska även kunna försvara sin förare och bita en brottsling om det behövs. Vissa av patrullhundarna är även utbildade på att söka narkotika och vapen.
Många av hundgruppens jobb handlar om just narkotikasök, oftast i samband med husrannsakningar där det finns en misstanke om att det kan finnas narkotika.
– När det gäller narkotikasök så utgör det ungefär 30 procent av våra arbetsuppgifter, säger gruppchefen.
Polisen gör även narkotikasök med sina hundar på skolor och har som mål att söka av varje högstadieskola och gymnasieskola i princip i hela länet i alla fall gång per år. Det i rent förebyggande syfte.
– Egentligen är det lite avskräckning. Eleverna ska veta att det kan komma en hund helt plötsligt och leta.
– Huvudsyftet är egentligen inte att sätta dit någon utan att se tendenser på om det förekommer narkotika.
Ibland händer det att hundarna markerar ett skåp utan att någonting hittas. Polisen menar då att det troligen funnits narkotika där.
– Då kan ju skolan ta tag i den eleven.
Hundarna är ett komplement till polisens övriga verksamhet, men Robert Strömbäck beskriver dem som rätt effektiva.
– Det de kan hjälpa till med mycket som människor inte klarar av att lösa tack vare nosen främst. De fyller en ganska stor funktion.