För ögat omöjlig att särskilja från den i Sverige vanliga fästingen, Ixodes ricinus, har Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, konstaterat att Tajgafästingen, Ixodes persulcatus, finns i Norrbotten.
– Man kan som lekman inte skilja arterna åt bara genom att titta på dem. De är väldigt lika så man måste titta på dem i mikroskop och använda sig av bestämningsnycklar för att veta om det är en tajgafästing eller en vanlig fästing. Vi får många samtal från allmänheten om att de hittat en tajgafästing, men man kan inte med blotta ögat säga om det är det, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.
Tajgafästingen kommer från den ryska taigan via Finland till Norrbotten.
– Den upptäcktes första gången i Sverige 2015 och den finns längs Norrlandskusten ner mot Umeå, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.
Vad skiljer dem åt?
– Tajgafästingen kan bära på andra varianter av TBE-virus än det som vi har i Sverige, som benämns som europeiska TBE-viruset. Tajgafästingen kan bära på varianterna "Far Eastern" och "Sibirian" som är dödligare än den europeiska varianten, men om man är vaccinerad är man skyddad mot dem, säger Anna Omazic.
2018 och 2019 genomförde SVA två kartläggningar av fästingarnas utbredning, i bland annat Norrbotten, då man konstaterade att Tajgafästingen fanns i länet, men om den ökar kan inte forskarna säga.
– Det är svårt att säga för vi har inte haft någon mer insamling av fästingar i det här området. Det finns forskningprojekt som pågår vissa år men vi vet inte exakt hur det är på olika platser. Det vi kan se varje år är till exempel antalet TBE-fall hos människa och var i landet dessa rapporteras för det är anmälningspliktig sjukdom, säger Anna Omazic.
Under 2021 ökade antalet fall av TBE i Sverige. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik så rapporterades 533 fall av TBE under 2021, vilket är det högsta antalet fall på nationell nivå sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 1 juli 2004. Inga fall av TBE-fall är dock noterade i Norrbotten.
Har klimatet någon inverkan på fästingarna?
– Absolut. Man ser att fästingar drar sig längre norrut och högre upp, men de finns inte över trädgränsen. Våra vintrar blir varmare och det är inte längre så mycket snö. Så absolut, klimatet har en påverkan, säger Anna Omazic, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.