Hela listan: Så ser skuldberget ut i just din kommun.
Nyligen presenterade Kronofogdemyndigheten siffrorna för 2014 gällande svenskarnas skuld till myndigheten.
Och för Norrbottens del handlar det om positiva siffror.
Jämfört med föregående år har antalet personer från länet som är skuldsatta blivit färre, och norrbottningarnas totala skuld har också minskat.
Stina Israelsson, budget- och skuldrådgivare i Luleå kommun gläds förstås åt den nya statistiken.
Men samtidigt förklarar hon att siffrorna kanske inte helt speglar verkligheten.
– Här hos mig är det inte någon minskning. Ibland känns det snarare som att trycket ökar. Men då handlar det mycket om personer som jobbat med skulder som de haft under en längre tid, säger hon.
I fem av kommunerna, Arvidsjaur, Arjeplog, Kalix, Pajala och Piteå, har skulderna ökat en aning, men i övriga nio har skuldbördan lättat.
Och bakom den förändringen kan det finnas olika förklaringar.
– Det är fler och fler som beviljas skuldsanering. En person som beviljas skuldsanering är ju inte längre med i statistiken. Som det ser ut utifrån de senaste siffrorna jag sett är det drygt 60 procent som beviljas skuldsanering, samtidigt har antalet ansökningar om skuldsaneringar ökat hos Kronofogden, förklarar Stina Israelsson, och pekar på ytterligare en faktor som kan spela in i den nya statistiken.
– Man vill gärna tro att fler och fler börjar bli upplysta. Att man börjar inse vad det innebär. Just det förebyggande arbetet är viktigt för att minska antalet skuldsatta.
Det finns flera olika anledningar till att privatpersoner säter sig i skuld på olika sätt.
Det kan handla om företag som gått omkull, dåliga husaffärer eller kanske helt enkelt bara en högre levnadsstandard än vad man egentligen har råd med.
Och enligt Stina Israelsson är den kanske mest klassiska skuldfällan just konsumtion.
– Man måste tänka efter om man vill köpa en sak. Om jag inte har pengarna, har jag då råd med en kredit. Har jag inte råd att undvara 400 kronor i månaden, vad är det då som säger att jag har råd att betala krediter, säger hon och fortsätter:
– Det gäller att tänka efter noga innan man agerar. Det finns ju många kampanjer som har räntefria avbetalningar på vissa produkter. Det är egentligen ingen jättedålig affär, om man vet att man klarar att betala av. Men det förutsätter att man kan betala summan varje månad. För missar du en avbetalning då hamnar det direkt på en räntebärande kredit där räntan många gånger kan vara väldigt hög.
Israelsson pekar på ytterligare ett mindre bra alternativ:
– Det är SMS-lånen. Jag kan inte se att de har minskat på något sätt. Folk är jättemedvetna om att det är ett dåligt alternativ, men många använder det ändå som en sista utväg många gånger.
Så man kan egentligen säga att sunt förnuft är det bästa redskapet för att ha en god ekonomi?
– Så är det. Det är enklare att få lån i dag än tidigare, och då är det också betydligt lättare att åka dit.