– Det kommer säkert att bli en övergångsfas där det blir lite trögare och där leveranserna kanske inte flyter på som vanligt, säger Anette Jönsson, marknadschef på Jutos Timber i Teurajärvi söder om Korpilombola.
Jutos Timber säljer en betydande andel sågade trävaror till Storbritannien, men de säljer även till Skandinavien, övriga Europa, Nordafrika och en liten del till Asien.
– Vi gör så mycket affärer utanför EU så det blir inget nytt för oss. Vi vet att det kommer att krävas mer dokumenthantering som tulldokument. Det kommer också säkert att bli kostsammare och kommer att kräva mer administration, men Storbritannien kommer inte att sluta att köpa varor. Ser man bara till att ha förberett sig så hoppas vi att det ska gå så smidigt som möjligt, säger Anette Jönsson.
Den tidsgräns som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson tidigare satt upp, 15 oktober, för möjligheten att förhandla fram ett frihandelavtal mellan EU och Storbritannien är nu mycket nära. Det gäller frihandelsavtalet som ska gälla från den 1 januari 2021 när övergångsperioden är över efter Storbritanniens utträde ur EU den 31 januari 2020. EU däremot ser dock det möjligt att ett avtal kan dröja till slutet av oktober.
– Jag är mer optimistisk än jag var för två veckor sedan, men läget ser inte särskilt ljust ut. Det är extremt kort om tid, men det ser inte ut som att Storbritannien kommer att gå från förhandlingsbordet. Det är ett tecken på att det rört på sig, säger Christopher Wingård, brexitsamordnare på Kommerskollegium.
Finns det något absolut datum som är en tidsgräns för att undvika en hård brexit?
– Vad både Storbritannien och EU behöver förhålla sig till är de interna processerna. Det är ett avtal, en text som ska översättas och juridiskt granskas och sedan ska avtalet igenom de olika parlamenten och det tar en viss tid, säger Christopher Wingård.
Det är tre stora frågor som man måste komma överens om. EU vill förhandla fram ett avtal som omfattar alla delar medan Storbritannien vill förhandla de olika delarna var för sig. En andra fråga är att försäkra sig om att det inte sker orättvis konkurrens. Storbritannien är en stor och i EU integrerad ekonomi och man vill inte att Storbritannien ger sina företag stöd och fördelar som gynnar dem på EU:s marknad. Den tredje frågan handlar om fisket som är en för Storbritannien tung politisk fråga.
– Den stora skillnaden för svenska företag om det blir en hård brexit är att Storbritannien kommer att införa tullar. På vissa varor blir ett definitivt en fördyring. Tullprocedurer kommer att införas oavsett frihandelsavtal eller ej och det kan vara ovant för svenska företag. Det kan innebära förseningar och fördyringar, säger Christopher Wingård.
Till det kommer frågor om dataöverföring och personuppgifter, men även frågor om rörligheten för personer.
– De stora svenska företagen är väl förberedda för de har resurser och är vana vid internationell handel. De är vana med handelsavtal med företag i andra länder och kan tullprocedurerna. De företag som vi är lite oroliga för är de mindre företagen som bara har erfarenhet av att handla på den inre marknaden. De handlar med Storbritannien men nu kommer det att vara helt andra villkor. Där tror jag det kan blir knöligt till en början, säger Christopher Wingård.