I början av 2000-talet lovade dåvarande näringsministern Björn Rosengren (S) bredband till alla. Även byar på glesbygden skulle få bredbandskapacitet eftersom alla kommuner skulle få ett stomnät.
Drömmen har inte införlovats, men det statliga stöd som kommunerna kunde ansöka om i regeringens satsning, de så kallade Björn Rosengren-pengarna, har visat sig vara starten på Västerbottens framgångar i dagens bredbandsutbyggnad.
– Vi startade stora samverkansprojekt och bestämde att alla pengar skulle gå till ny infrastruktur – att bygga ut fiber, säger Eva-Marie Mark, bredbandskoordinator på Region Västerbotten.
I Norrbotten valde de flesta kommunerna i stället att bygga ut det befintliga ADSL-nätet, det vill säga kopparledningar och bredband via telejacket, som då var den dominerande tekniken.
– Om man tittar på bredbandsstatistiken så ser man att de som var ADSL-kommuner har legat väldigt långt efter i fiberutbyggnaden fram tills nu, säger Jonas Tiger, bredbandskoordinator på Region Norrbotten.
Med dagens teknik är fiberkabel överlägsen koppartråden när det kommer till överföringshastighet. Till följd av detta har Telia, som äger kopparnätet, valt att avveckla det.
Region Västerbottens beslut att investera i fiber har betalat av sig. Men varför valde kollegorna i Norrbotten att bygga ut det befintliga ADSL-nätet?
– Det var en snabbfix för dem. Då fick vi mycket kritik eftersom vi hade en låg anslutningsgrad jämfört med exempelvis Norrbotten. De kunde snabbt ansluta fler eftersom koppartråden redan fanns där, medan vi byggde en helt ny infrastruktur. Pengarna räcker inte lika långt då. I dag vet vi att kopparnätet inte är någonting som Telia vill fortsätta satsa på, säger Eva-Marie Marklund.
I Västerbotten beräknar Post- och telestyrelsen (PTS) att 81 procent av hushållen och företagen har anslutit sin fastighet till fibernätet och att närmare 90 procent har tillgång till bredband om 100 Mbit/s. Det är bara Stockholms och Gotlands län som klår Västerbotten.
Men bakom Region Västerbottens imponerande statistik gömmer sig något mer problematiskt. Kommuner som Umeå och Skellefteå har redan uppnått, eller är inom räckhåll att nå, regeringens ambitiösa delmål i bredbandsstrategin som säger att 95 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till snabbt bredband om 100 Mbit/s 2020.
I Sorsele och Vilhelmina kommuner är den siffran endast 70 respektive 72 procent.
– Om man kollar på Lycksele eller Storumans kommun så tycker jag att de har gjort underverk med den yta de har. Med tanke på att Lycksele kommun är lika stort som Skåne och har ändå lyckats nå en så hög procent. Jämför det med kommuner söderut, så vill jag påstå att vi är i världsklass när det gäller utbyggnad, säger Eva-Marie Marklund.
Men syftet med regeringens mål är ju att det inte ska spela någon roll om du bor i en storstad eller på landsbygden för att ha tillgång till snabbt bredband?
– Det är nog så att man använt för stora ord. Många gånger förstår man inte hur det ser ut där ute i byarna.
En utveckling likt den i Västerbotten går också att se i Norrbotten. Regionen har sammantaget en tillgång till snabbt bredband på omkring 83 procent, men skillnaderna mellan kommunerna är stora.
– Jag ser en risk att man från riksdags- och regeringshåll börjar bli nöjd när vi når 85 procent eller liknande för hela regionen, och att man då slår av insatserna för tidigt därför att man nått målen för riket som helhet. Fibertillgången på glesbygden i Norrbotten ligger på 21 procent, säger Jonas Tiger.
Norrbotten har lockat till sig stora företagsinvesteringar inom IT-området trots länets tillkortakommanden i bredbandsutbyggnaden. En av dem är Facebooks påkostade etablering i Luleå med ett antal serverhallar.
– I Norrbotten byggde man ett ganska starkt regionnät. Regionnäten har vi haft nytta av till exempel vid det datacenter som byggdes här. Det var helt enkelt anledningen till att de kom hit, säger Jonas Tiger.
Jonas Tiger och Eva-Marie Marklund är överens om att regeringen måste skjuta till mer pengar till bredbandsutbyggnad för att det slutgiltiga målet, "Ett helt uppkopplat Sverige", ska bli verklighet.
De 650 miljoner över tre år som regeringen riktar till bredbandsutbyggnad i höstbudgeten räcker inte, säger de.
– Det som regeringen satsar räcker, enligt våra beräkningar, till halva Norrbotten. Vi har kommit fram till att det krävs drygt en miljard för att ordna fiber upp till 98 procent här, säger Jonas Tiger.
De kommande åren blir en stor utmaning, tror Eva-Marie Marklund.
– Nu är det bara områden som ingen är intresserade av kvar, då måste vi hitta en bra lösning för det. Vi kan inte säga att det är kommersiella aktörer som ska bygga där, för det kommer inte hända.
I nästa del: Ministern vill se ökad bredbandssatsning.