Om du vill leva länge ska du inte bli maskinoperatör eller vaktmästare men däremot lärare eller sjukgymnast. Yrken som kräver en högre utbildning har en lägre dödlighet än yrken med låga utbildningskrav. Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån.
Det finns flera förklaringar till varför det ser ut som det gör. Tydliga skillnader i arbetsmiljö, löner och levnadsvanor är några bidragande faktorer. Personer i yrken med låg dödlighet har generellt bättre arbetsmiljö, högre löner och hälsosammare levnadsvanor som bidrar till att dödligheten blir lägre.
Dödligheten skiljer sig även mellan könen. Den är något lägre i yrken med jämn könsfördelning än där fördelningen är skev. Det beror på att yrken med skev könsfördelning i stor utsträckning är yrken med låga kvalifikationskrav och som har hög dödlighet för både kvinnor och män. I yrken med jämn könsfördelning är dödligheten låg därför att det ofta är yrken som kräver högre utbildning och har låg dödlighet för båda könen.
Det går inte att se någon större skillnad i dödlighet mellan födda i Sverige och utrikesfödda inom samma yrke. Men i yrken utan utbildningskrav, som städare och restaurangbiträden, är dödligheten högre bland inrikes födda än utrikes födda. I den yrkesgruppen har utrikes födda högre utbildningsnivå än inrikes födda vilket kan bidra till en relativt låg dödlighet. I yrken inom hantverk och reparatörsarbete är det istället utrikes födda som har en förhöjd dödlighet.
Men det finns några undantag som överraskar i statistiken. En del yrken har en relativt låg dödlighet trots att utbildningskraven inte är så höga, bland annat brandmän och barnskötare.
Yrken med högst dödlighet:
Köks- och restaurangbiträden
Elmontörer
Datatekniker
Kassapersonal
Städare
Maskinoperatörer
Vaktmästare
Slaktare
Bagare
Vård - och omsorgspersonal
Yrken med lägst dödlighet:
Speciallärare
Chefer
Hälso - och sjukvårdsspecialister
Professionella idrottsutövare
Sjuksköterskor
Säljare
Jurister
Militärer
Företagsekonomer
Civilingenjörer
Källa: SCB