I Kiruna ligger ohälsotalet på 19 dagar enligt Försäkringskassan, det är lägst i hela Norrbotten. Heidi Kari, folkhälsostrateg i Kiruna kommun, tror det kan bero på närheten till naturen och ett bra fritidsutbud.
– Forskning har visat att Kirunaborna är väldigt nöjda med livet, här är vi lika lyckliga som dansken. Det kan vara flera olika faktorer som påverkar detta, bland annat närheten till naturen men också hur man trivs. Samtidigt arbetar flera arbetsgivare i kommunen med friskvårdsinsatser för sina anställda, säger hon.
Haparanda är den kommun i länet med högst ohälsotal beräknat till 42 dagar, det är nästan dubbelt så högt som i Kiruna. Peter Waara kommunalråd i Haparanda berättar att kommunen arbetar med hälsofrämjande åtgärder, bland annat erbjuds kommunanställda gymkort. Han tror det höga ohälsotalet kan bero på många olika faktorer.
– Bland kommunanställda har vi ett lågt sjuktal, men det gäller att arbetsgivare utanför kommunen också gör sitt. Hade det inte varit för kommunens arbete hade den siffran varit högre. Man ser en överrepresentation av folk som flyttat hit i slutet av sin karriär. Under en lång tid har vi kunnat notera detta och det kan vara en bakomliggande orsak, säger han.
Ohälsotalet är det genomsnittliga antalet frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under ett år. Sedan regelverket för sjukersättning ändrades år 2008 har ohälsotalet i landet sjunkit. Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan tror det beror på det ändrade regelverket. Samtidigt tror han siffran kommer fortsätta bli lägre.
– Sjukskrivningarna spelar roll och där ser vi en minskad trend, det talar för att ohälsotalet fortsätter minska, säger han.