Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet och överläkare på Norrlands universitetssjukhus, har forskat om historiska pandemier i flera år. Det har skett ungefär tre varje århundrade de senaste 300-400 åren och du har säkert hört om spanska sjukan, asiaten och Hongkonginfluensan som skördade liv i Sverige under 1900-talet.
Går det att förutse nästa pandemi?
– Nej, det vill jag påstå att det inte gör. Den som kom i januari hade vi ingen aning om och vi hade ingen aning om svininfluensan 2009.
Han ser influensavirus som framtidens stora pandemifara. Jämfört med coronavirus muterar de snabbt och nya, mer smittsamma och dödliga virus kan bildas när bitar av gener från djurvirus, framför allt från fåglar, blandas in i mänskliga influensavirus.
Spanska sjukan kan ha dödat så många som 50-100 miljoner människor globalt. Det viruset var av typen H1N1, samma som den lindrigare svininfluensan 2009.
Kan något liknande hända nu?
– Ja. Vi får hoppas att det inte gör men det är klart att det kan komma ett väldigt smittsamt virus med hög dödlighet. Det finns ett sånt virus, ebola, och vi blev vettskrämda när det härjade i Västafrika. Viruset är så elakt att ebolaepidemierna brukar brinna ut av sig själva, men nu blev det samhällsspridning.
En än mer lättspridd variant av ebolaviruset skulle få mardrömslika följder.
– Vill man skriva något som skrämmer människor så är det väl det. Det är vi inte skyddade mot, det skulle kunna likna pesten på 1300-talet och den tog bort 50 procent av befolkningen i olika länder.
Skillnaden är att pesten spreds av bakterier.
– Pesten finns fortfarande. Men det är väldigt bra är att det finns antibiotika mot nästan alla bakterier, så egentligen är virus den största faran när vi inte har motmedel.
Fyra coronavirus cirkulerar i världen på samma sätt som säsongsinfluensa och ger framför allt övre luftvägsinfektioner på vintern.
– De utgör 17 procent av vanlig förkylning. De har kommit in i populationen någon gång, en del av de man tror var influensapandemier på 1700-talet kan mycket väl ha varit ett coronavirus.
Coronaviruset sars-cov-2 är det första som man vet blivit en pandemi.
– Det fanns ett embryo till det 2003 som vi kallade för sars som drabbade ungefär 8 000 människor i en massa länder, men det spreds inte så fort att det blev en pandemi. Internationella smittskyddet var duktiga på att bromsa, men viruset hade tio procents dödlighet och hade verkligen kunnat bli en megakatastrof.
Kommer pandemier ske oftare?
– En del säger det, till exempel min kollega Björn Olsen (professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet). Det är mycket möjligt eftersom vi blir fler och bor trängre. Vi har märkliga sätt att sköta mathållningen och tränger ihop grisar och höns som blir grogrund för sånt elände. Men det är svårt att sia om.
Han pekar på att ett flertal hotfulla virus dykt upp på mindre än 20 år: sars, svininfluensan, mers (också ett coronavirus) och nu sars-cov-2.
Blir virusen farligare?
– Inte de vi har, säger Fredrik Elgh och pekar på att de brukar blir "snällare" efter några år. Men det finns en möjlighet att coronaviruset, likt spanska sjukan misstänks ha gjort, muterar och blir mer smittsamt.
– Den andra delen av frågan är om det skulle kunna dyka upp ännu värre virus i framtiden. Den möjligheten finns. Eftersom spanska sjukan dök upp 1918 och var ett riktigt djävulskap, och ebola kunde ha spritt sig från Västafrika, är det klart att det kan hända hemska saker. Men vad kan vara värre än ebola, smittkoppor och pesten?
Hur slutar coronapandemin?
– Coronavirusen kommer igen under den kalla årstiden och det kommer det här eländet göra också. Det är lite läskigt, men vi kommer att ordna flockimmunitet av något slag. Allt beror på hur duktiga du och jag, vänner och släktingar är på att sträcka fram armen och få sprutan.
Effektiviteten på de första vaccinen uppges vara 95 procent. Alla kan inte ta vaccin och för andra hjälper de inte på grund av dåligt immunförsvar. Därför är det olyckligt om vaccinmotståndarna växer sig starka, enligt Elgh.
Han tror att coronaviruset kommer att vara en ganska allvarlig åkomma för en del människor i några år, men på 10-15 års sikt kan det bli det femte coronaviruset som återkommer på vintern.
– Vi kommer vara rädd för det här länge, antagligen, men det kommer inte vara samma problem som nu. Vi kommer vara lite försiktiga att ta i hand och krama om varandra ett bra tag till.