Det hela utspelar sig på en högstadieskola, i en kommun i östra Norrbotten. Flickan, som vi valt att kalla Hanna, heter egentligen någonting annat.
Vi träffas i familjens hus. Bara några dagar innan har Hanna fått en annan elevs lunch på sin tröja. Händelsen filmades.
– Jag tror inte att de hade ätit ens. Det var mjölk överallt, säger hon.
Fläckarna på tröjan finns fortfarande kvar.
– Jag tänkte att jag skulle ha på mig den nästa dag också, men nej. Den är helt förstörd.
När vi träffas har hennes mamma hållit sin dotter hemma från skolan i några dagar.
– Som mamma är jag rädd, säger hon.
Incidenten med lunchen är inte det första som Hanna utsätts för på sin högstadieskola. Hösten 2020 berättar hon att en annan elev dunkade hennes huvud i en betongvägg.
– Det blev helt svart för ögonen, säger Hanna.
Hennes mamma berättar att läkare på vårdcentralen senare kunde konstatera att Hanna fått en hjärnskakning, och bulan i huvudet finns fortfarande kvar som en påminnelse.
– Jag blev alldeles skraj när jag tänkte att man gör så med huvudet. Och det var ju kraftfullt, säger mamman.
– I nästan ett halvår hade du ont i nacken, fortsätter hon och tittar på sin dotter.
Efter smällen mot huvudet gjorde mamman en polisanmälan.
– Men jag har inte hört något mer om det, säger hon.
Utöver de fysiska angreppen beskriver Hanna att det är blickar och skratt när hon kommer i närheten av vissa personer.
– Jag är inte rädd, det är inte det, men jag brukar aldrig gå mot deras håll, säger Hanna.
– Det är ju den psykiska delen, att alltid behöva ha koll. Man måste ha ro i sin skolgång och känna sig trygg i skolan, säger hennes mamma.
Mamman berättar att hon hela tiden känner en oro och rädsla för vad som kan hända och att det Hanna utsätts för påverkar hela familjen.
– Det är hemskt, det är vidrigt.
Hon anser att skolan borde gjort kraftfullare tag mot problemet tidigare.
– Jag tycker att man borde ha hårdare tag, någonting.
Tanken på en flytt har också slagit henne.
– Jag har tänkt ibland att ”måste vi flytta härifrån för att det här ska ta slut?”, säger hon men berättar att hon i stället har bestämt sig för att kämpa för en förändring.
– Jag viker mig inte. Vi ska gå till botten med det här och få slut på det här. Lärarna får hjälpa, kommunen får hjälpa, föräldrar ska hjälpa, kurator och socialtjänsten.
Hon planerar också att göra ytterligare en polisanmälan efter händelsen i skolmatsalen. Den här gången angående kränkning.
– Det är kränkning, fysisk och psykisk misshandel.
Vad tänker du att kommunen kan göra åt det här?
– Hårdare tag och kanske fler vuxna till skolan som håller vakt. Något slags straff om man gör det minsta så att alla vågar gå och berätta för lärarna.
Anledningen till att Hanna och hennes mamma går ut med sin berättelse är att de hoppas att den ska göra skillnad, inte bara för henne utan även för andra som är i en liknande situation.
– Det viktigaste är att det här får ett stopp, säger mamman.
Vi har varit i kontakt med rektorn på den aktuella skolan.
Rektorn kan inte prata närmare om fallet med den enskilda eleven, men menar att skolan hanterar exempelvis kränkningar enligt rutiner som finns.
– Det handlar ofta om att utreda vad det är som hänt. När det gäller kränkningsärenden är det oftast inte jätteenkelt. Det finns olika versioner och olika typer av situationer.
– Sedan följer man upp det förstås och sedan någon gång avslutas ärendet. När det kommer till vår kännedom igen får vi göra en ny utredning och försöka jobba med den biten.
När det kommer till eventuell polisanmälan av en händelse som skett på skolan berättar rektorn att de följer de råd som polisen gett.
– Polisens rekommendation är att den som blir utsatt gör en polisanmälan. Är det så att man inte gör det då gör skolan det, såklart.
Mamman i det här fallet anser att skolan borde vidtagit hårdare åtgärder mot elever som utsätter andra för våld och kränkningar. Rektorn menar att skolan måste förhålla sig till de lagar som gäller för skolan.
– Det är ganska tydligt reglerat i skollagen att det finns någon form av konsekvenstrappa. Skolan har alltid en skyldighet att utreda, skolan har alltid en skyldighet att försöka lösa saken och sedan finns det vissa delar – som till exempel en tillfällig omplacering i annan skola, tillfällig omplacering i annan klass eller tillfällig avstängning för en vecka i taget. Det är inte mer än det.
Sedan en tid tillbaka har skolan, enligt rektorn, fler vuxna i korridoren.
– Det handlar mycket om att vuxna i skolan behöver hinna bygga upp relationer med eleverna så att man känner förtroende för varandra och våga vara öppen om saker som händer i och utanför skolan.
Rektorn berättar att skolan hela tiden försöker jobba med värdegrundsarbete för att mobbning inte ska förekomma.
– Det är ett uttjatat begrepp, men det är jätteviktigt, för det handlar om hur barnen ska bemöta varandra, hur reagerar jag i en situation när det blir knasigt. Den delen behöver vi jobba med, och jobba med hela tiden för att förebygga de här händelserna.
– Sedan, konsekvenser av ett handlande. Det blir ju konsekvenser med tanke på att man försöker lösa konflikten, samtal hem, det kan bli en anmälan till socialtjänsten eller också en polisanmälan. Men effekten når man på sikt genom att jobba förebyggande.