Han är 28 år, Nils Harnesk och arbetar som arkeolog för Norrbottens läns museum. Fritidspolitiker för socialdemokraterna. Han är också aktiv kommunikatör på nätet via twitter och sin blogg. Det var genom det sistnämnda han väckte uppmärksamhet i början av året då han målade upp en dyster bild av Norrbotten i framtiden som ett gruvhål utan människor. Nu vill han in i de politiska maktrummen och ställer sig till förfogande inför nästa års val.
Att vilja in i politiken med de åsikterna du marknadsfört i ett basindustrilän...Det låter inte helt lätt.
–Det fanns ingen debatt tidigare och att gå ut att ifrågasätta gruvetaberlingar var lite som att kissa i kyrkan. Men nu finns en opinion i alla fall och det är bra. Är det någonstans man kan påverka så är det inom politiken, klimatfrågan är en ödesfråga och det måste märkas inom politiken tycker jag, säger han och konstaterar:
- Vad gäller miljöpolitik står jag nog närmare miljöpartiet, men jag vill påverka socialdemokraterna till en grönare linje.
Du kritiserar den så kallade gruvboomen - och du problematiserar mansrollen i Norrbotten. Jag tänker att det där hör ihop?
- Ja, Norrbottens näringsliv har utvecklats kring de stora industrierna som Aitik, Malmfälten och hela strukturen är byggd kring det. Det har format vad vi tycker är viktigt och vad som är prioriterat. Vi har prioriterat basnäringar och innovationsprojekt har varit med fokus på basnäringar. Och i basnäringarna finns i huvudsak män. Kvinnorna har funnits och finns inom vård och omsorg. Det här leder till en brist på mångfald i Norrbotten och vi har en struktur som formar oss.
Med vad anser du är problemet med starka basnäringar och nya gruvor? Det ger jobb - det är ju ett bra argument för.
- Det blir sårbara samhälle i svaga konjekturer med bara en enda stark näring. Jag ifrågasätter om fler gruvetableringar här verkligen leder till utveckling? Vi ett kunskapsunderskott kring hur nya gruvetableringar skulle påverka nya näringar.
- Hur ska man kunna rekrytera folk till skola, vård och omsorg när gruvindustrin erbjuder högre lön - utan studielån. Väljer folk att inte studera för att gå till gruvan istället? Pajala säger att de ska växa från 6000 till 10 000, vilka är alla som ska flytta in?
-Det finns undersökningar som visar att vår dragningskraft är alldeles för liten för att få in de massorna. Så var ska de människorna komma ifrån? Det diskuterar vi alldeles för lite. Det finns också kunskapsunderskott på hur människans hälsa påverkas av att leva på industriorter.
Minerallagen ger du inte mycket för.
- Det blir minus för regionen när man tar från den utan att ha återinvestering. Mineralavgifterna idag är inte skäliga, bolagsskatten är låg, utländska riskkapitalister kan bryta på vår mark och göra ingrepp på miljön, använda sig av statlig finansierad infrastruktur och därför borde det finnas ett tydligt lagstiftat socialt kontrakt med trygg återbetalning.
Vad ska leva av då- här i norr - om vi inte ska omfamna fler gruvor?
- Det är knivigt det där, vi måste våga trampa nya stigar och ha långsiktigt hållbara näringar. Kulturella och kreativa näringar som exempelvis spelutveckling och speldesign, besöksnäring och särskilda satsningar på små- och medelstora företag.