GPS-störningar kan ha samband till militÀrövning i lÀnet

Den senaste tidens GPS-störningar mot flygplan kan ha ett samband till en kommande militÀrövning i norra Sverige. Det hÀvdar en ledande expert pÄ sÀkerhetspolitiska frÄgor.

MilitÀrövning i Boden

MilitÀrövning i Boden

Foto: Fotograf saknas!

NORRBOTTEN2019-03-06 14:21

Det var pÄ tisdagen som Aftonbladet uppmÀrksammade att störningar av gps-system har drabbat civila trafikflyg i norra Sverige och Norge. Transportstyrelsen bekrÀftade ocksÄ att ett flertal flyg i norra Sverige tappat sin gps pÄ hög höjd. Nu menar en ledande expert pÄ sÀkerhetspolitiska frÄgor att hÀndelserna kan ha ett samband till den kommande militÀrövningen Northern Wind.

– Vi ser att den ryska grĂ€nsen mellan krig och fred blir suddigare och att den hĂ€r typen av aktiviteter intensifieras nĂ€r det sker militĂ€rövningar. Ryssland har en rad Ă„tgĂ€rder som innebĂ€r att man inte behöver skjuta pĂ„ varandra, sĂ€ger Niklas Granholm, sĂ€kerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

LÄS MER: Nato-kritik mot gps-störningar i Norge

ÅtgĂ€rderna bestĂ„r av pĂ„verkan, desinformation och störningar och dĂ€r har Rysslands förmĂ„ga utvecklats kraftigt de senaste tio Ă„ren.

Under övningen deltar den norska armén tillsammans med amerikanska, brittiska, svenska och finska förband.

PĂ„ senare Ă„r har Ryssland markerat sin nĂ€rvaro vid övningar med sĂ„ kallade ”dominanshandlingar” för att stĂ€rka sin pĂ„verkansförmĂ„ga till sina grannlĂ€nder och det Ă€r möjligt att det hĂ€nder nu, enligt Granholm.

– Det bygger pĂ„ vĂ„r bild om Norden och Baltikum med omgivande hav som ett sammanhĂ€ngande strategiskt omrĂ„de. Det vill sĂ€ga ifall det bryter ut en konflikt sĂ„ dras Sverige och resten av Norden in pĂ„ ett eller annat sĂ€tt och dĂ„ sĂ€tts alliansfriheten ur spel. DĂ€rför blir vi berörda av den hĂ€r typen av störningar.

Det Àr av flera anledningar som Nordkalotten och norra Sverige Àr av intresse för Ryssland. Bland annat vill de skydda sina baser pÄ Kolahalvön dÀr största delen av den nukleÀra strategiska ubÄtsflottan finns. Ett annat skÀl Àr att klimatförÀndringen i Arktis öppnar upp för nya mineraler, naturtillgÄngar och handelsvÀgar.

– Ur ett lĂ€ngre perspektiv vill Ryssland Ă„terta sin forna roll som stormakt. Det sker en kraftig upprustning och dĂ„ följer ocksĂ„ retoriken och upptrĂ€dandet som blir allt hĂ„rdare.

Hur oroliga bör vi vara?

– Vi ska inte vara oroliga utan vi ska vara klarsynta. Det var Ryssland som anföll Georgien 2008 och Krimhalvön 2014 och fortfarande bedriver kriget i östra Ukraina. De hotar sina grannlĂ€nder och stör civilflygplan pĂ„ internationellt luftrum. Vi har inte resurser för att hota Ryssland utan de försöker pĂ„verka oss och minska vĂ„r yttrandefrihet som demokrati och det Ă€r oacceptabelt, sĂ€ger Niklas Granholm, sĂ€kerhetspolitisk expert vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ryska myndigheter har sedan tidigare förnekat inblandning i störningarna.

Rysslands förmÄga till elektronisk krigföring har utvecklats kraftigt de senaste tio Ären enligt en rapport frÄn Totalförsvarets forskningsinstitut. Det gÀller bÄde offensiva och defensiva metoder.

Tele- och elektronisk krigsföring handlar ofta om att degradera fiendens sensor- och vapensystem och dÀr har Ryssland satsat kraftigt pÄ en stor mÀngd ny telekrigsmateriel inom allt frÄn mikrovÄgor, laser, avlyssning eller till exempel signaturreducering.

Rapporten beskriver att Ryssland inte har ekonomiska medel för att hÀnga med i vÀsts militÀra teknikutveckling och dÄ blir det helt enkelt billigare att hitta tekniska lösningar för att undvika att blir upptÀckt och skapa skydd med elektroniska medel.

KÄLLA: FOI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om