På flera orter i Norrbotten saknas helt fastanställda tandläkare vid Folktandvården. Anställda vittnar om en arbetsmiljö med växande köer där akuta insatser är det som hinns med. Många patienter väntar flera år på sina kallelser. I dag: Divisionschefen om svårigheten att rekrytera.
Jonas Thörnqvist anser att behovet skulle täckas med 20-25 ytterligare tandläkare.
– Vi har haft ett mycket givande rekryteringsarbete av tandläkare från bland annat utlandet. Grejen med de som saknar anknytning till Norrbotten är att de stannar ungefär 2,5 – till 3,5 år i genomsnitt. Vi har den demografi vi har, många av våra anställda har gått i pension och sedan har vi inte kunnat fylla de tjänsterna.
Måste ni inte anstränga er lite extra då, för att vara en bra arbetsplats?
– Vi erbjuder bra villkor och konkurrenskraftiga ersättningar. Vi har särskilda tillägg för svårrekryterade områden. Men vi kan givetvis inte konkurrera med de mer urbaniserade områdena. Jag är i alla fall glad över att vi inte har det stafettsystem som finns inom sjukvården, säger Jonas Thörnqvist.
Men ljusglimtar finns när det gäller personalläget. Tre utländska tandläkare kommer inom kort att påbörja sina anställningar i länet och Folktandvården har kontakt med ett 15-tal tandläkarstudenter med rötterna i Norrbotten. Förhoppningen är att de ska komma tillbaka till stanna kvar i länet efter avslutad utbildning.
Han betonar att Folktandvården tillhör den offentliga sektorn, med helt andra förutsättningar än den privata. Folktandvården hanterar till exempel 98 procent av all barntandvård.
– Inom den privata kan man frångå den prioritetsordning som vi måste följa. Privattandläkarna kan ägna sig helt och hållet åt den planerade vuxentandvården.
Folktandvårdens prioritetsordning innebär i princip att vuxna, friska människor utan särskild tandproblematik kallas med långa tidsintervall.
– Många har haft en relation med Folktandvården sedan barnåren och tror att den ska fortsätta hela livet. Så var det upplagt när tandhälsan var sämre i Sverige och det fanns mer resurser. Men är man 35 år och inte har problem med sina tänder, då har man låg prioritet hos oss.
Jonas Thörnqvist påpekar att tandhälsan bland de som är födda på 1990-talet är en helt annan än bland de som är födda på 1960- 70- och 80-talet.
– Många av dem har lämnat barntandvården helt kariesfria. Det är låg risk att de får/har dåliga tänder dålig munhälsa och då ska de inte gå årligen till Folktandvården.
Finns det inte en risk för att ni tappar greppet om norrbottningarnas tandhälsa, när de inte längre undersöks regelbundet?
– Visst kan det finnas att risk för att enskilda individer får ohälsa i munnen. Men, genom att vi har stenkoll på alla barn som bor i Norrbotten till de är en bra bit in i vuxen ålder så vet vi att de går vidare med god hälsa. Med god munhygien, fluor, regelbundna kostvanor samt noll tobak kommer man väldigt långt.
Vad säger du till dem som efter flera års väntan ändå vill komma och få sina tänder undersökta?
– Om folk som inte har några problem ändå är oroliga, ja då måste vi hantera den oron. Vi har ju den digitala vården som regionen satsar mycket på. Snart kommer även tandvården att ingå där.
Jonas Thörnqvist bedömer att Region Norrbotten i dag jobbar med det han kallar för "rätt processer", men han medger att bemanningen är ett stort problem.
– Därför är jag glad att vi har en prioritetsprincip, där vi kan utgår ifrån vad som faktiskt är bestämt. Den bidrar till norrbottningarnas tandhälsa, absolut, säger Jonas Thörnqvist.