Jämställdhetsbarometern 2016 fokuserar i år helt på löner. Den visar att lönegapet mellan män och kvinnor fortfarande är betydande stort, men framför allt att kvinnor i arbetaryrken halkar efter i jämförelse med personer i tjänstemannayrken.
– Det handlar om att kvinnor behöver komma in på de yrken som har högra löner. Vi behöver rörelse på arbetsmarknaden för att det ska bli mer könsblandat på alla positioner och inom alla yrken. Då kommer inte kön inte vara den varibel som syns. Just nu syns könsskillnader genom att kvinnor och män har olika arbuppgifter och yrken, många kvinnor jobbar i lågavlönade yrken. Det förekommer även direkt diskriminerng för att man förväntar sig att kvinnor presterar sämre och därför får sämre lön, men det är inte den största skillnaden, säger Lena Abrahamsson, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet.
LO har i rapporten utgått ifrån så kallad genomsnittlig, faktisk månadslön. Evenuella tillägg för till exempel obekväm arbetstid finns inte med i siffrorna som presenteras. Den genomsnittliga faktiska månadslönen räknas på en heltidstjänst.
Den största skillnaden i lönerna mellan könen är mellan kvinnor i arbetaryrken och män i tjänstemannayrken. Där tjänar männen i tjänstemannayrken i genomsnitt 21 800 kronor mer än kvinnor i arbetaryrken.
Men det är även skillnad på kvinnors och mäns löner inom samma sektor. Kvinnor i arbetaryrken tjänar 73 procent av vad männen tjänar, 17 860 kronor före skatt mot männens 24 460 kronor.
– Jag tror lönefrågan är väldigt viktig efterom den har stark symbolisk betydelse. Det har även en kapitalansamlingsbetydelse, om männen alltid tjänar mer växer deras kapital och de blir ekonomiskt starkare, säger Lena Abrahamsson.
En anledning till att kvinnor får ut mindre varje månad är att det är vanligare bland kvinnor att deltidsarbeta.
– Man måste minska kvinnors deltidsarbete. Vi ska vara stolta över att vi har en möjlighet för unga att kunna ha både arbete och familj samtidigt, men det får inte bara vara kvinnor som har deltidsarbeten. Verktyget används på ett omjämställt sätt. Det möjliggör för kvinnor att yrkesarbeta och det har varit bra för Sverige, men just nu förstärker den ojämställdhet med förlorade inkomster och sämrelöneutveckling. Kvinnor som grupp förlorar på det för att de till exempel vabbar mer, säger Lena Abrahamsson.