Svenska folket vet att övervikt inte är bra. Alla har förstått det budskapet. Men ändå fortsätter vi att äta onyttigt, röra oss mindre och må sämre. Många hakar upp sig på att deras BMI är för högt och även om måttet på övervikt fungerar i storskala är det svårt för den enskilde att förhålla sig till sitt BMI.
– I kombination med skönhetsidealet, sociala medier och press på att se smal ut har många likställt vikten med vår hälsa, säger Erik Hemmingsson som idag arbetar på Gymnastik- och idrottshögskolan och i åratal forskat på övervikt.
Det finns tydliga samband med BMI och en mängd olika hälsorisker, men det går inte att bara använda BMI för att beskriva en persons hälsotillstånd.
– En person kan ju vara ganska överviktig men vara helt frisk om man tittar på traditionella riskfaktorer. Det finns en stor mängd överviktiga personer som inte har högt blodtryck eller tendenser till hjärtkärlsjukdomar samtidigt som det finns många normalviktiga som har riskfaktorer och är ganska sjuka.
För att avgöra hur hälsosam en person är krävs alltså mer än ett mått på vikt.
– Många har en vanförställning att det är upp till individen själv att bestämma vad de väger. Men det är inte min analys alls.
Vår vikt är till stor del beroende på saker som vi inte själva kan påverka som uppväxt och genetiskt arv.
– Jag tror att det är en av anledningarna att det är otroligt tyst i debatten kring fetma bottnar i att många fortfarande tror att övervikt är något självförvållat av individen. Att överviktiga är karaktärslösa typer som bara behöver skärpa sig lite grand. Men så är det inte alls. Dessa fördomar finns även på höga myndigheter och i sjukvården.
Erik Hemmingsson tycker inte alls att det är konstigt att fetman i världen bara ökar och liknar samhället vid ett akvarium.
– Vi lever i det här väldigt skitiga akvariet med klasskillnader, skräpmat, stress och psykisk ohälsa. Vi har maskiner som gör oss stillasittande. Men istället för att städa akvariet klagar vi på att fiskarna simmar långsamt. Vi tänker att det är den överviktigas ansvar att bli av med sin övervikt, säger han.
Kostnaden på samhället för övervikten är beräknad till 70 miljarder kronor årligen. Och den kommer att fortsätta stiga så länge vi fortsätter i nuvarande takt.
– Men vi kommer inte bli av med övervikten förrän vi städat akvariet. Vi kan inte skälla på fisken för att de simmar dåligt så länge akvariet är skitigt.
Att städa upp akvariet översätts till stora förändringar i samhället, till exempel föreslå Hemmingsson att det inte kan vara billigare med dålig mat än med bra mat.
– Vi behöver hjälpa människor, bland annat med prissättning. Vi ska inte ha samma moms på frukt och grönt som på läsk och godis.
– Vi måste göra bra mat billig och mer tillgänglig. Vi kan inte ha en ekonomi där de sämsta produkterna är det som företagen tjänar pengar på. Då är systemet fel.