Efter 2016-års rekordsiffror verkar det som att barnafödandet gick ner något förra året. Under de tre första kvartalen år 2016 föddes totalt 1951 levande barn och under samma period år 2017 föddes 1888 barn. Det är en minskning med tre procent. För hela riket minskade antalet födslar med 1797, vilket motsvarar 2 procent. Det totala antalet barn som föddes i Sverige år 2016 var högst sedan 1993 och trender verkar fortsätta.
Linus Garp, utredare på SCB, säger att barnafödandet troligen kommer att ligga på en hög nivå i tio år till. Anledningen är det föddes många barn mellan år 1988-1993 som nu är i barnafödande ålder. Mot slutet av 90-talet och början på 2000-talet föddes färre barn och därför prognostiseras en nedgång i barnafödandet när dessa personer når 30-årsåldern. Men även den prognosen kan ändras.
– Kommer det en stor invandring i den vevan, kan barnafödandet gå upp. Men enligt prognoserna har man inte räknat med en större invandring de kommande åren, än vad vi haft de senaste.
Som det ser ut nu kommer alltså nästa stora puckel i statistikkurvan att inträffa om ytterligare 30 år, då de tidiga nittiotalisterna får barnbarn. Men barnafödande styrs också av samhälleliga faktorer. Exempelvis har man kunnat se ett samband mellan fastighetsbubblor och ökad fertilitet och också en korrelation mellan välfärdsreformer och barnafödande. Enligt Erling Häggström Lundevaller, filosofie doktor i statistik, finns ett samband mellan hög- och lågkonjunktur och barnafödande.
– I lågkonjunktur försöker man stanna längre i utbildningen, och man etablerar sig långsammare på alla sätt i vuxenlivet och i högkonjunktur har man råd att skaffa barn, för det är rätt så dyrt säger han.