Hela 41 procent vet inte om bostadsrättsföreningen sköter konflikter på ett bra sätt, samtidigt som närmare 35 procent inte vet eller har dålig koll på vilka regler som gäller för bostadsrättsföreningen, visar Sveriges bostadsrapport 2022 som Sveriges bostadsrättscentrum, SBC, presenterat. Det här är något som kan leda till allvarliga följder.
– Att den höga andelen inte vet hur föreningen sköter konflikter kan bero på att de inte har några konflikter i föreningen, men vi vet att det inom en bostadsrättsförening uppstår konflikter mellan medlemmar relativt ofta. Därför tror vi att det behövs ett bättre stöd för det arbetet. Till exempel om det sker en störning så ska man sätta en plan för hur man ska hantera det internt, istället för att låta det gå så långt att det blir en infekterad konflikt för att därefter gå på med rättsliga åtgärder, vilket ofta leder till relativt dyra tvister, säger Terese af Jochnick, affärsområdeschef för juridiska tjänster.
Rapporten som ges ut för femte året i rad baseras för 2022 på frågor till 1 007 bostadsrättsägare i hela Sverige. Man har frågat om ekonomi, juridik, digitala trender, energi och hållbarhet samt om styrelsen.
– Den är som en djupdykning i de boendes tankar om hur livet är och vilka saker är viktiga med att bo en bostadsrätt. Trots rådande läge med oroliga börser, höga elpriser och ränteökningar så säger de boende att det inte påverkar dem nämnvärt. Endast 16 procent säger att de oroar sig över sin bostadsrättsförenings ekonomi, vilket är en stor minskning från fjolårets 24 procent, säger Malin Odelfelt, som är externkommunikatör på SBC.
Rapporten visar också att bland de som oroar sig har 52 procent angett eventuella ränteökningar som en av orsakerna. Det är en betydligt större andel än i förra årets rapport, då endast 26 procent uppgav samma sak.
Andra faktorer till oro, bland de som oroar sig, är oförutsedda kostnader, 49 procent, och avgiftshöjningar, 41 procent.
55 procent anser att styrelsen är tillräckligt kunnig inom ekonomi, men bland styrelsemedlemmar anger 33 procent att de "helt eller delvis saknar inblick". Det är "lite skrämmande att en så stor andel styrelsemedlemmar till viss del inte är insatta i ekonomin", skriver Markus Pålsson, affärsområdeschef ekonomisk förvaltning, i rapporten.