Det senaste Äret har antalet skuldsatta i Norrbotten ökat frÄn 6 882 personer Är 2023 till 7 004 personer Är 2024. Den sammanlagda skulden har samtidigt ökat frÄn 2 008 miljoner kronor Är 2023 till 2 175 miljoner kronor Är 2024.
Ăven i Sverige som helhet har skulderna ökat och Ă€r nu uppe i 138 miljarder kronor, en ökning med 16 procent jĂ€mfört med förra Ă„rsskiftet. Samtidigt har antalet skuldsatta ökat med 20 000 personer.
â Det hĂ€r Ă€r bĂ„de oroande och allvarligt. Det har varit nĂ„gra Ă„r med tufft ekonomiskt lĂ€ge, med ökande priser och rĂ€ntehöjningar. Vi vet att mĂ„nga av dem som har skulder hos oss blir kvar lĂ€nge, och de har svĂ„rt att komma ur sin situation Ă€ven om tiderna blir bĂ€ttre, sĂ€ger rikskronofogde Fredrik Rosengren.
Budget- och skuldrÄdgivarna vid LuleÄ kommun har inte mÀrkt nÄgon stor ökning av rÄdsökande. Men de mÀrker av att det Àr dyrare tider.
â Det Ă€r fördyrade omkostnader som pĂ„verkar, men sĂ„ har det alltid varit. Att man hamnar i skuld beror har flera orsaker men framför allt att man handlar för pengar man inte har. Sedan tar man en kredit för att tĂ€cka upp ett tidigare kredit, sĂ€ger hon.
Flest antal skuldsatta i Norrbotten har LuleÄ med 2 012 personer som sammanlagt har 605 miljoner kronor i skuld.
DÀrefter kommer PiteÄ med 967 personer, 324 miljoner kronor. Boden har 890 skuldsatta personer med sammanlagt 270 miljoner kronor i skuld.
Nu finns det smĂ„ ljuspunkter ocksĂ„. I Arvidsjaur, Haparanda, Jokkmokk, Pajala, Ălvsbyn och ĂvertorneĂ„ har antalet skuldsatta minskat det senaste Ă„ret, Ă€ven om den sammanlagda skulden inte har minskat utan snarare ökat. Enda undantaget Ă€r Pajala dĂ€r den sammanlagde skulden har minskat â frĂ„n 53 miljoner till 46 miljoner kronor.
Lena Nordmark möter i sitt jobb som budget- och skuldrÄdgivare mÄnga som har problem med sin ekonomi och som söker rÄd om hur de ska komma ut skuldfÀllan.
â De frĂ€msta rĂ„det för att inte hamna i skuld Ă€r att man inte ska leva över sina tillgĂ„ngar. Det Ă€r viktigt att man fĂ„r en överblick över sin ekonomi sĂ„ att man kan planera den med inkomster, utgifter och skulder. Man gör en budget, helt enkelt, sĂ„ att man kan prioritera dĂ€refter, sĂ€ger hon.