Ut ur tåget kliver ett tyskt par som är ute och tågluffar i norra Norge och Sverige.
Det är oktober. Snön har fallit på Njullas topp men än så länge finns det ingen snö på perrongen på tågstationen i Abisko. De fyra kinesiska turisterna som stått och väntat på det anländande tåget tar upp sin packning och gör sig redo för att kliva på tåget som ska ta dem söderut mot kusten.
Ut ur tåget kliver ett tyskt par i medelåldern. De har tagit tåget från Tyskland till Narvik och beslutat sig för att stanna två nätter på STF:s turistanläggning innan de vänder hemåt.
– Vi har gjort en satsning eftersom vi ser att det funnits underlag för att pröva på att ha öppet även under lågsäsong, det då vi sett en ökning av turister, säger Marit Sarri, STF:s områdeschef för Norrbotten.
Mellan 70-75 procent av alla turister vid STF:s anläggning i Abisko tar tåget för att besöka destinationen.
En satsning som kan komma att rinna turistanläggningen ur händerna om det blir så att passagerartrafiken på malmbanan minskas.
– Någonstans mellan 70-75 procent av våra besökare kommer hit med tåget varav kanske resterande tar bilen. De gäster som besöker oss är ofta miljömedvetna och väljer därför ett miljövänligt sätt att resa. Jag tror inte att de i lika stor utsträckning hade tagit sig hit från södra Sverige om det var så att de varit tvungen att ta bilen. Då hade de kanske tagit sig till Åre eller den södra fjällvärlden istället, säger Marit Sarri.
Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg, enligt Trafikverket. Mellan Kiruna och Narvik går det idag runt 24 malmtåg per dygn i båda riktningarna och mellan Malmberget och Luleå cirka åtta malmtåg per dygn i bägge riktningarna. En trafik som enligt Trafikverket ser ut att fördubblas till 2030. Utöver godstrafiken färdas det också elva passagerartåg till och från Kiruna och Luleå under en dag, på en bana som blivit alltmer populär.
Godstrafiken på malmbanan kommer att fördubblas till år 2030.
I ljuset av den ökade trafiken på banan finns det även en stor underhållsskuld på Malmbanan. En skuld som Trafikverket under ett antal år framöver planerar att arbeta bort. Men för att kunna göra det måste trafiken minska och inte öka. Det har lett till att gruvbolaget LKAB har uttryckt att läget för Malmbanan är kritiskt och sagt att de kan behöva ställa in malmtransporter eller att passagerartrafik kan ställas in.
– Vi ser framför oss att utmaningarna blir så stora när så mycket mer arbete med underhåll och kapacitetsökningar ska genomföras i kombination med nya aktörer som vill transportera gods. Ekvationen går helt enkelt inte ihop, har kommunikationsdirektör Niklas Johansson, tidigare sagt.
Från regeringens sida har man gett ett uppdrag till Trafikverket där man ska se över vilka av de större kommunikationssatsningarna som skulle kunna tidigareläggas och i det förslaget finns ett dubbelspår mellan Luleå och Boden med som ett alternativ.
En av de som försökt påverka regeringen i riktning mot ett dubbelspår är Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku (S).
Mats Taaveniku tycker att Malmfälten gjort sig förtjänad att få ett dubbelspår med tanke på hur mycket pengar som regionen skickat söderut.
– Vi behöver ett dubbelspår på hela sträckan mellan Narvik och Luleå. Om inte annat för att kunna bibehålla kapaciteten på banan under underhållsarbetet som ska pågå under flera år. Vi ser även att det finns andra aktörer som är beredda att lägga över gods på tåg. Sedan har regeringen uppgett att regementet i Kiruna ska växa, med det samtidigt som vi går in i Nato så blir järnvägen och dess strategiska betydelse desto större.
Kommunalrådet menar att ett dubbelspår på Sveriges mest trafikerade tågsträcka där också ett statligt ägt gruvbolag som genererat miljarder till statskassan skulle ses som en bra start att börja betala tillbaka till regionen.
– Vi har under de senaste 130 åren sedan Kiruna grundades och järnvägen byggdes transporterat naturresurser söderut och med det skapat stora rikedomar för den svenska statskassan. Det är nu hög tid att vi som genererar intäkterna också får ta del av de värde som vi skapar. Det går inte att fortsätta att betrakta oss som en koloni, säger Mats Taaveniku.
På STF:s fjällanläggning håller den nya säsongsarbetaren på att öppna upp dörrarna för måndagens lunchservering. Men hur många besökare som i framtiden som ska komma och njuta av turistnäringens lunch är oklart. Så är det även med övriga turistnäringen i kommunen stort. En näring som under juli månad 2023 hade 66 000 gästnätter under juli månad.
Marit Sarri, områdeschef på STF, ser inte hur anläggningen ska klara av sina klimatmål att bli klimatneutrala till 2030 om deras besökare kommer med andra färdmedel än tåg.
– Det som också oroar mig är att det är många ställen där det enbart har gått att ta sig till med tåg som också kommer att drabbas av minskad passageratågstrafik, säger Marit Sarri.