Lärarförbundets vice ordförande Maria Rönn anser att läraryrkets attraktivitet i grunden är en lönefråga.
Statistik från Sveriges kommuner och regioner visar att andelen grundskollärare med behörighet i minst ett ämne minskar i över hälften av länets kommuner i jämförelse med 2018.
Samtidigt ökar antalet heltidstjänster bland grundskollärarna totalt sett i hela länet med fem under samma period. Detta enligt statistik från Skolverket.
Maria Rönn, vice ordförande för Lärarförbundet, menar att det i grunden handlar om löneutvecklingen.
– Jag har inga specifika uppgifter för Norrbotten men vår hypotes är att fler lärare rör sig mellan kommunerna sett till hela landet för att på så sätt få upp sina löner, säger hon.
Att värna om den befintliga kompetensen inom läraryrket i Norrbotten är viktigt. Men utmaningarna för arbetsgivarna är många.
– Det som vi kunnat observera är att det generellt sett är väldigt svårt för lärararbetsgivarna att konkurrera lönemässigt om arbetskraften. Det känns i dagsläget olönsamt för många att välja läraryrket när man kan få betydligt bättre betalt inom exempelvis industrin, säger Rönn.
– För Norrbotten är det viktigaste i nuläget för kommunerna att behålla den kompetens som finns i länet och samtidigt försöka locka fler behöriga grundskollärare till just sin kommun. Jag vet att Pajala och Arjeplog är två kommuner som lyckats bra med detta, tillägger hon.
Enligt Skolverkets lärarprognos som publicerades under december det gångna året är examinationsbehovet av lärare år 2035 större än den beräknade examinationsmängden på ett antal inriktningar. Bland dessa grund- och ämneslärare inom grundskolan.
Enligt Rönn finns en del åtgärder att vidta för att göra lärarutbildningarna mer attraktiva.
– Dels handlar det om att satsa på lönen. Rent livsstrategiskt ska det löna sig att utbilda sig till lärare, då man går i pension ska man inte känna att man gått miste om något på grund av att man valt lärarbanan. Så kan det se ut idag. Utöver det finns arbetsmiljöaspekter som kan förbättras. Exempelvis autonomi, att lärarna har möjlighet att påverka hur undervisningen utformas, och stöd från arbetsgivarna så att lärarna har goda förutsättningar för att kunna ge varje elev den tid och det stöd som de behöver, säger hon.